Hallänningarna som ritade om Sverige

Hallands Konstmuseum
14 juni – 4 oktober 2020

Frimurarebarnhuset, Blackeberg, Stockholm, arkitekt Hakon Ahlberg. Foto: Hallands Konstmuseum

Frimurarebarnhuset i Blackeberg, Stockholm, arkitekt Hakon Ahlberg. Foto: Hallands Konstmuseum

Vid förra sekelskiftet ökade intresset för stadsutveckling och arkitektyrket i Sverige. Ett modernt, och demokratiskt samhälle med högre standard för alla skulle byggas upp, och för detta krävdes expertis och nytänkande inom många yrkeskategorier.

Den 14 juni öppnade Hallänningarna som ritade om Sverige på Hallands Konstmuseum. Utställningen  uppmärksammar fyra Hallandsbördiga arkitekter som bidragit till 1900-talets arkitekturhistoria, bland annat genom sin delaktighet i moderniseringen av Sergel- och Hötorgsområdet i centrala Stockholm. I utställningen återfinns också kollegorna som visualiserade och dokumenterade deras byggnader och miljöer.

Hakon Ahlberg (1891–1984) växte upp på prästgården i Harplinge. Hans arkitektoniska gärning genomsyrades av humanistens vilja att forma utifrån människans behov och omfattade flera estetiska stilar. Från nationalromantik till klassicism och funktionalism. Som grundare av Sveriges Arkitekters Riksförbund (SAR) var han under lång tid också talesperson åt kåren.

På prästgården i Knäred växte David Helldén (1905–1990) upp. Han drömde tidigt om att bli konstnär, men på familjens inrådan utbildade han sig istället till arkitekt. Hans byggnader var estetiskt långt drivna och han sökte gärna samarbeten med konstnärer, däribland Olle Bærtling.

Stig Ancker (1908–1992) tillbringade sin barndom i Falkenberg. Hans signum kom att bli kontraster mellan ljus och mörker, fasad och fönster, privat och offentligt. Ofta med naturen inpå knutarna för att i möjligaste mån bevara ursprungskänslan.

Trädgårdsarkitekten Walter Bauer (1912–1994) växte i sin tur upp på Tiarps slott utanför Halmstad. År 1942 gifte han sig med illustratören och formgivaren Lisa Bauer (1920–2003). Tillsammans bildade de ett team där Lisa som föregångare inom yrket visualiserare omformade Walters ritningar till levande och färgstarka illustrationer – ett viktigt inslag i ofta förekommande arkitekttävlingar. Under första halvan av 1900-talet fick även arkitekturfotografen en allt större betydelse.

Ett välkänt namn i genren är Lennart Olson (1925–2010) som mellan 1942–1965 utförde uppdrag åt arkitekter, företag och tidskrifter och vars fotografiska arkiv idag ingår i Hallands Konstmuseums samling.