Den forntida befästningen Eketorps borg på södra Öland blev under 1960- och 1970-talet totalutgrävd genom Uppsala universitet. Som en av Sveriges största arkeologiska forskningsprojekt fostrades här en hel generation blivande arkeologer.

Därefter genomförde Riksantikvarieämbetet projektet Eketorp Rediviva, en av landets första arkeologiska rekonstruktioner, där två av borgens bebyggelsefaser rekonstruerades i full skala. Eketorps borg är idag en kulturarvsplats som med sin spännande historia utvecklats till ett välbesökt turistmål. Här kan besökare uppleva forntiden genom levandegörande aktiviteter.

Att följa Eketorps historia innebär att färdas mellan de vetenskapliga fälten arkeologi, arkeologihistoria och kulturarvsvetenskap. Vilka var aktörerna bakom detta arkeologiska, antikvariska och museala projekt? Hur samverkade de för att skapa Eketorps borg?

Genom ett tvärvetenskapligt angreppssätt utforskar Elin Engström hur Eketorp som museal plats, som arkeologisk och antikvarisk praktik, och som arkeologisk text samverkar. I avhandlingen utreds den centrala frågan hur arkeologi, genom dessa vetenskapliga praktiker, också formar tid, rum och kön.

Elin Engström:
Eketorps veckningar. Hur arkeologi formar tid, rum och kön
Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet
Disputation: 11 juni 2015
Opponent: professor Elisabeth Arwill-Nordbladh, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet