Hur krig, upplopp och förhandlingar påverkade svensk statsbildning
Den svenska statens historia under 1500- och 1600-talen handlar inte bara om kungar och krig utan också om de undersåtar som tvingades bära stormaktsdrömmen på sina axlar. Genom mer eller mindre våldsamma protester lyckades bönderna tvinga de styrande att förhandla om den förda politiken.
Historikerna Mats Hallenberg och Johan Holm studerar de konflikter som skattekraven och rekryteringen av bondesoldater gav upphov till. Myterier, upplopp och förhandlingar skärskådas– vilka grupper stod bakom motståndet, varför protesterade de och vilket inflytande fick deras handlande på centralmaktens utveckling?
Författarna visar på sambandet mellan militarisering och bondeinflytande och problematiserar förhållandet mellan de besuttna skattebönderna och lokalsamhällets fattiga. Böndernas politiska agerande och de kompromisser som följde på förhandlingarna kom att få avgörande betydelse för den moderna statens utformning. Effekterna av dem ser vi än idag.
Mats Hallenberg är docent i historia och arbetar som forskare och lärare vid Stockholms universitet. Han har främst intresserat sig för politisk historia under äldre tid, i Sverige och Skandinavien. Johan Holm är fil.dr i historia och gymnasielärare i Nyköping. Han har skrivit om bondeståndets formering på riksdagen och flera artiklar om statsmakt och bondemotstånd under 1500- och 1600-talen.
Mats Hallenberg & Johan Holm:
Man ur huse. Hur krig, upplopp och förhandlingar påverkade svensk statsbildning i förmodern tid
Nordic Acamedic Press
Utkom 2016
