Idyll och samhällsskildring i 1800-talets genremåleri
Genrebilder med motiv ur vardagen fick under 1800-talet verklig masspridning genom tidningar, planschverk och kalendrar. Hur man ska förstå dessa genrebilders stora popularitet visar Eva-Lena Bengtsson i sin avhandling Verklighetens poesi. Svenska genrebilder 1825–1880.
Eva-Lena Bengtsson har i sitt avhandlingsarbete med socialhistoriskt perspektiv studerat de så kallade genrebildernas genomslag under 1800-talet fram till den brytningsperiod på 1880-talet, när konstnärerna alltmer tog avstånd från det berättande måleriet.
När man talar om genrebilder är det en tämligen vid kategori. Konstnärerna hämtade motiv var som helst i omvärlden, främst dock ur vardagslivet som i ”Folkskola i skärgården”, ”Väntsal vid en järnvägsstation”, ”Bondfolk på hemväg” och ”Lillans sista bädd” – Människor, situationer och miljöer hämtades gärna från landskap som man såg som traditionsbärande – Dalarna, Södermanland och Skåne. Eva-Lena Bengtsson använder termen ”idealrealism” för att karakterisera genremåleriets utförande och val av motiv. realistiskt målade men ofta något idealiserade i sin framställning.
Genremåleriet fick sitt stora genombrott under 1800-talets första hälft och bilderna massproducerades och distribuerades genom den illustrerade pressen, planschverk och litterära kalendrar. Många av konstnärerna rekryterades ur de breda folklagren och en del sökte sig som andra konstnärer ut i Europa – till Paris och särskilt Düsseldorf, varifrån de levererade bilder av den svenska allmogens vardagsliv. De ingick i ett internationellt sammanhang där intresset för det egna folket liksom även exotiska platser inspirerade till nya motiv. Kulturetablissemangets hållning växlade men många framstående konstnärer attraherades av genrebildernas popularitet och på Konstakademiens utställningar utgjorde genrebilder mer än en femtedel av de verk som visades under åren 1825-1880.
Genrebilderna, de första egentliga massbilderna, tilltalade framför allt den borgerliga publiken i städerna, som sökte sina rötter i bondesamhället. Idealrealismens konst erbjöd genom genremotiven både idyll och samhällsskildring.
Eva-Lena Bengtsson:
Verklighetens poesi. Svenska genrebilder 1825–1880
Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
Disputation: 22 september 2000
Fakultetsopponent: Tomas Björk, Stockholms universitet
