Jernkontorets guldmedaljörer sedan 1700-talet på nätet

Jernkontorets stora medalj i guld .

Jernkontorets stora medalj i guld.

Ända sedan 1700-talet har Jernkontorets stora medalj i guld använts för att uppmärksamma förtjänta personer. Nu finns alla 111 mottagare och motiveringar sammanställda på Jernkontorets webbplats.

Stålindustrins förnämsta utmärkelse, Jernkontorets stora medalj i guld, har sedan 1767 använts för att uppmärksamma förtjänta personer som på ett eller annat sätt har gynnat den svenska bergshanteringen, det vill säga järn- och stålindustrin. Hittills har medaljen delats ut 111 gånger.

En sammanställning över dem som har mottagit utmärkelsen och Brukssocietetens motivering till utmärkelsen har nu publicerats på Jernkontorets webbplats. De skiftande turerna kring medaljens tillkomst och de olika varianter av medaljen som har funnits, finns också beskrivna.

– Jag tror att historiker och släktforskare, och även numismatiker kan ha glädje av att vi har publicerat fakta om medaljörerna och om själva medaljen, säger Yngve Axelsson, bibliotekarie och ansvarig för Jernkontorets arkiv.

Under årens lopp har medaljen ofta tilldelats personer som har medverkat till innovationer och tekniska genombrott eller bidragit med forskningsstöd. Bland de mer namnkunniga mottagarna återfinns:

  • Den för stålindustrin betydelsefulla kemiprofessorn Jacob Berzelius (1820).
  • Professorn Nils Gabriel Sefström (1826), för sin medverkan till att vi i Sverige kunde plagiera en engelsk provningsmaskin.
  • Kaptenen John Ericsson (1841), för ”denne utrikes vistande landsmans, svenska namnet hedrande, snillrika uppfinningar”
  • Bruksägaren Göran Fredrik Göransson (1865), för Bessemerprocessen som revolutionerade svensk stålproduktion.
  • Generalkonsuln Axel Ax:son Johnson (1949), för modernisering av Avesta Jernverk och för stöd till forskning och kulturvård.
  • Bankdirektören Jacob Wallenberg (1969), för styrelsearbete i flera stålföretag och för forskningsstöd.

Utbildningsinsatser har också premierats. Exempelvis fick Jonas Bagge medaljen två gånger för sin insats som lärare vid Falu bergsskola (1838 och 1865). Apotekaren i Falun, F.W. Helleday belönades 1865 med motiveringen att han ”lämnat kostnadsfri undervisning i kemi åt ynglingar, som sökt inträde i Falu bergsskola”. Kanske den tidens läxhjälp eller ”study-buddy”.

Medaljen har även tilldelats dem som har gynnat försäljningen av svenskt stål: Borgmästaren i Stockholm, Johan Dreijer (1791) för att ha underlättat handeln genom att installera en järnvåg på Järntoget i Gamla stan, svenske ministern i Wien, greve Carl Gustaf Löwenhielm, för att ha övertygat Österrike att köpa svensk järnvägsräls, och överstelöjtnant Johan Edström (1841), för infrastrukturförbättringar, bland annat genom att anlägga Strömsholms kanal och slussverk.

Carl Magnus af Robson (Robsahm, före adlandet), sekreterare och ombudsman i Jernkontoret, har belönats flest gånger (1805, 1808, 1820 och 1826), ”för nitiskt och skickligt biträde vid revisionen och Brukssocietetens allmänna sammankomst”. Två gånger har medaljen delats ut till ett företag: Svabens verks bruksägare (1832) för smidesförsök, samt till Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag (1947) vid deras 600-årsjubileum.

Den första och hittills enda kvinnan som har belönats med guldmedaljen är landshövding Elisabeth Nilsson. Hon var verkställande direktör och fullmäktig i Jernkontoret 2005–2010 (även den första kvinnan i dessa befattningar) och mottog medaljen 2010 när hon avgick.

Länk till sammanställningen av guldmedaljörerna.

(2017-09-14)