Konferens om det kyrkliga kulturarvet

Hästveda kyrka. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag

I dag inledde kulturminister Amanda Lind konferensen ”Möjligheternas rum – en kulturarvskonferens om flexibla kyrkorum och kyrkogårdar i en tid av förändring”. Konferensen samlar företrädare för Svenska kyrkans stift och församlingar, länsstyrelserna och regionala museer från hela landet för samtal och erfarenhetsutbyte om aktuella frågor och utmaningar som rör det kyrkliga kulturarvet.

– Det kyrkliga kulturarvet har en stor bredd och betydelse i samhället. Staten har en roll att tillsammans med kyrkan se till så att intresset bevaras och utvecklas i hela landet, för att kunna möta framtidens behov och synliggöra det kyrkliga kulturarvet. Här behövs en fördjupad samverkan, inte minst på lokal nivå, mellan olika samhällsaktörer som till exempel civilsamhälle, regionala museer och andra kulturarvs- och kunskapsinstitutioner, säger Amanda Lind.

Konferensen arrangeras av Svenska kyrkan på nationell nivå och Riksantikvarieämbetet tillsammans med Skara stift som står värd för årets konferens. Konferensen sker digitalt till följd av pandemin.

De kyrkliga kulturminnena – kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser – skyddas enligt kulturmiljölagen. Mot bakgrund av relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan år 2000 får Svenska kyrkan en så kallad kyrkoantikvarisk ersättning från staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Sedan 2010 uppgår den kyrkoantikvariska ersättningen till 460 miljoner kronor per år. Svenska kyrkan fördelar ersättningen.

Länsstyrelserna har ansvar för tillståndsprövning av föreslagna ändringar som gäller kyrkliga kulturminnen och ansvar för tillsyn av att skyddsbestämmelser i kulturmiljölagen följs. Vidare har länsstyrelserna i uppgift att yttra sig över den kyrkoantikvariska ersättningens fördelning i länet. Riksantikvarieämbetet yttrar sig över fördelningen i landet.

(2021-05-25)