“Kyrkorna i bättre skick än någonsin”

Våxtorps kyrka. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag

Våxtorps kyrka. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag

Riksantikvarieämbetet har på regeringens uppdrag analyserat vilken effekt den kyrkoantikvariska ersättningen haft för det kyrkliga kulturarvet sedan staten och Svenska kyrkan skildes åt år 2000. En slutsats är att de svenska kyrkomiljöerna troligtvis är i bättre skick än någonsin.

I samband med överenskommelsen mellan staten och Svenska kyrkan fick kyrkan rätt till den kyrkoantikvariska ersättningen med start år 2002. Ersättningen ska gå till kulturhistorisk motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Svenska kyrkan förvaltar medlen och ansvarar för fördelning och uppföljning. Ersättningen uppgår till omkring 460 miljoner kronor per år. Mellan åren 2002 och 2017 har drygt 5,5 miljarder kronor betalats ut.

Den summa som församlingarna söker ersättning för årligen är mer än dubbelt så hög som tillgängligt statsanslag. De församlingar som beviljas ersättning behöver dessutom möta upp den beviljade finansieringen med egna medel. I genomsnitt finansierar församlingarna själva drygt hälften av projektens totala kostnad.

Enligt länsstyrelserna har Svenska kyrkans förvaltarkompetens för de kyrkliga kulturminnena sedan relationsändringen förbättrats avsevärt. Ersättningen har skapat förutsättningar för en långsiktig vårdplanering och kunskapsuppbyggnad. En slutsats är att de svenska kyrkomiljöerna troligtvis är i bättre skick än någonsin och många av de insatser som gjorts hade inte varit möjliga att göra utan ersättningen.

Utifrån rapporten drar Riksantikvarieämbetet ett antal slutsatser. En av dem är att den kyrkoantikvariska ersättningen inte nödvändigtvis går till de kyrkliga kulturminnena som har de största behoven, utan snarare där motivationen och förmågan att ansöka är störst. Ett förslag är därför att Svenska kyrkan identifierar de antikvariska behoven hos kyrkliga kulturminnen som inte ingår i ansökningar om kyrkoantikvarisk ersättning.

Riksantikvarieämbetet konstaterar också att allmänhetens tillgång till kyrkorummen generellt minskat sedan år 2000. Läs rapporten Värdet av ett kyrkligt kulturarv här.

(2018-10-09)