Händelseförloppet kring Gustav II Adolfs död lär aldrig gå att rekonstruera. Däremot går det att vinna klarhet i vad som hände med hans minne, exempelvis hur olika intressen har försökt använda sig av platsen där han dog. Lützen har i symbolernas värld blivit en stridsplats, som det i november 1632 var det i de blanka vapnens värld.

Först ut var samtidens protestanter i såväl Tyskland som Sverige och Finland. På 1830-talet var det liberaler och längre fram nationalkonservativa som fylkades i Lützen. Vid 1900-talets början var Gustav Adolf en given hjälte i Sverige, en position som han behöll i drygt 60 år. Kulten växte sig så stark att de totalitära regeringarna i Tyskland, först den nazistiska och sedan den kommunistiska, försökte använda Lützen för att förbättra sina relationer till Sverige.

Inger Schuberth rekonstruerar de spännande turerna kring minnesplatsen i Lutzen och ger en fascinerande bild av hur synen på Gustav II Adolfs gärning förändrats genom seklen.

Inger Schuberth är historiker och sedan trettio år bosatt i Tyskland. Det senaste decenniet har hon vid sidan av sin verksamhet som föreläsare och översättare ägnat sig åt Lützen-minnets historia.

Inger Schuberth:
Lützen – på spaning efter ett minne
Atlantis
Utkom 2007

Recension i Svenska Dagbladet