Den svenska frihetstiden känner vi från skolböckerna som en strid mellan partierna hattar och mössor. Den innebar ett riksdagsstyre som stod i kontrast till den karolinska envåldsmakten. Men den var också en period av korruption och politiskt ränkspel.
I boken Makt och pengar i frihetstidens Sverige beskriver Thomas Magnusson hur en maktgruppering bestående av ämbetsadel och storköpmän kunde berika sig genom statlig privilegiepolitik som gällde utrikeshandeln, manufakturerna, utarrendering av tulluppbörd och gynnsamma kreditvillkor. Dessa oligarker, som Magnusson kallar dem, kunde fram till mitten av 1760-talet ganska obestritt främja sina egenintressen.
Hur var detta privata berikande möjligt och vilka maktförskjutningar och samhällsförändringar gjorde att nya aktörer kunde träda fram och ända oligarkernas inflytande? Magnusson tränger bakom rokokohistorien och försöker komma de politiska aktörerna in på livet, så att säga innan de pudrat sig och fått på sig perukerna.
Thomas Magnusson är professor emeritus i historia vid Göteborgs universitet och har tidigare publicerat arbeten om bland annat 1800-talets svenska fattigdomspolitik och om Ostindiska kompaniet.
Thomas Magnusson:
Makt och pengar i frihetstidens Sverige. En oligarkis triumfer och slutliga nederlag 1720–1766
Bokförlaget Daidlos
Utkom 2020
