Skog, timmer och papper är i Sverige förknippat med basindustri, export och en av grundstenarna i bygget av folkhem, industrination och välfärdsstat. Likaså betraktas ingenjörerna mer än någon annan yrkeskategori som nyckelpersoner i detta bygge.

I denna teknikhistoriska bok får ingenjörerna själva ta till orda och berätta handfast och personligt om sina erfarenheter från cellulosa- och pappersfabrikernas golv. Tyngdpunkten ligger på åren kring sekelskiftet 1900, då mycket hände – en tid för entreprenörer, konstruktörer och problemlösande ingenjörer. En tid som innebar stora förändringar i samhället, långa arbetsdagar, bullrande och iskalla eller heta arbetsmiljöer.

Massa- och pappersingenjörernas förening, SPCI – Sverige Pappers- och Cellulosaingeniörsförening, ville dokumentera och bevara till eftervärlden den här omvälvande utvecklingen och bad år 1937 medlemmarna att skriva ner sina minnen. Det är ett urval av dessa personliga och livfulla berättelser som utgör bokens innehåll.

De skrivande ingenjörerna är Per Axel Hellström (1861-1939), Johannes Ullström (1865-1956), Daniel Ullgren (1867-1959), Hugo Lundberg (1866-1958), Axel Håkansson (1870-1945), Hugo Wallin (1876-1956) och Einar Schiller (17877-1967).

Per Jerkeman (red):
"… huru vi då kokade cellulosa och gjorde papper därav". Ingenjörer berättar
Carlsson Bokförlag
Utkom 2015