Medeltida klotter ger ny kunskap om latinet i Sverige

I Östra Sallerups kyrka i Skåne har en medeltida inskrift på latin hittats. För att få veta mer om fyndet läggs nu ett pussel som inkluderar både avancerad fototeknik och latinska handskrifter från 1200-talet.

– Det är otroligt häftigt att en sådan liten textbit kan vara en nyckel till förståelse av historiska sammanhang, säger Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet.

Mitt i det skånska inlandet, några kilometer från Hörby, ligger Östra Sallerups kyrka. En stor vitputsad stenbyggnad som på sin tid var ett riktigt praktbygge med kopplingar till ärkebiskopen Absalon i Lund.

– Absalon testamenterade bort kyrkan vid sin död 1201. Det är första gången kyrkan nämns. Men om det är han som låtit bygga den eller om han förvärvat den på något annat sätt vet vi inte, säger Anna Blennow.

Hon är docent i latin och forskar bland annat om latinets ankomst till Norden och medeltida latinska inskrifter. I samband med ett större restaureringsarbete i kyrkan under vintern har hon undersökt en så kallad graffito, en inskrift inristad i väggen, som man hittat i kyrkan och som visat sig vara skriven på latin. Samtidigt har konservatorer jobbat med målningar som man också tror hör till kyrkans äldsta fas.

– Det är ett spännande projekt där man dels bevarar kulturarvet samtidigt som man kan få veta mer historiskt om byggnaden, säger Anna Blennow.

Nu hoppas man få svar på kyrkans äldsta datering och även hur gammal inskriften är. Prover har bland annat tagits på putsen där den latinska texten står – tre fragmentariska rader som är placerade på väggen i kyrkans kor.

– Troligen har man ristat in texten i puts som då inte hunnit torka än. Den är väldigt svårläst, nya lager puts har tillkommit när väggen lagats och det finns många sprickor, säger Anna Blennow.

Till sin hjälp för att tyda skriften har man haft en fototeknik som kallas RTI, Reflectance Transformation Imaging, som finns på Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet. I ett datorprogram kan ytan detaljstuderas i ljus från olika vinklar.

– Det är intressant hur humanistisk forskning kan vara så teknisk, fysisk och materiell och allt det samspelar i det här projektet. Det visar hur viktigt det är att humanister har tillgång till den bästa tekniken, säger Anna Blennow.

Tack vare att man kunde identifiera några nyckelord har man nu kunnat knäcka den första raden. Där står ”Celestem dominum terrestrem dic fore dompnum” som kan översättas till ”Kalla den himmelske härskaren för dominus, och den jordiske härskaren för domnus.”

Det syftar på att man under medeltiden utvecklade två ord för ”härskare” där bara Gud fick kallas dominus, medan mäktiga personer fick nöja sig med den förkortade varianten domnus. Minnesverser av den här typen, på hexameter, blev mycket vanliga i grammatiska verk runt år 1200. Eftersom tillgången till böcker var begränsad behövde man lite hjälp på traven för att minnas det man lärde sig på latin.

– Det är ingen text som vem som helst har ristat in. Det är någon som är utbildad och en väldigt van skrivare. Bokstäverna motsvarar de man kan hitta i handskrifter från tiden.

Nu letar Anna Blennow och hennes projektkollega Elisabet Göransson från Lunds universitet i latinska handskrifter och medeltida böcker för att hitta mer information om versraden. Ytterligare kunskap om inskriften kan också ge en förståelse för samhället på den specifika platsen vid den tiden.

Under våren väntas svar på dateringsanalyserna som förhoppningsvis kan säga mer om när inskriften gjordes. Enligt Anna Blennow pekar det mesta mot att det rör sig om den första halvan av 1200-talet.

– Bara det skulle vara en viktig pusselbit för att förstå mer om hur den latinska skriftkulturen såg ut här vid den här tiden. De flesta graffiti man hittills har hittat i medeltida svenska kyrkor är skrivna med runor.

(2022-05-03)