Nära hälften födda i slutet av 1800-talet fick inte barnbarnsbarn

Foto: Roman Kraft/Unsplash

Vilka omständigheter påverkar ifall släktlinjer dör ut? I en ny studie från Stockholms universitet har forskarna undersökt befolkningsdata mer än hundra år bakåt i tiden för att ta reda på varför nära hälften av män och kvinnor i Skellefteåregionen födda 1885–1899 aldrig fick några barnbarnsbarn, trots en hög befolkningstillväxt under perioden.

För första gången har forskare använt empiriska data av hög kvalitet där det går att följa alla medlemmar av en släkt över många generationer. Resultaten visar att nära hälften av män och kvinnor i Skellefteåregionen födda i slutet av 1800-talet aldrig fick barnbarnsbarn. Tidigare studier som undersökt släkters överlevnad har bara gjort indirekta uppskattningar hur vanligt det är att släkter dör ut.

– Studien belyser en aspekt av mänskligt liv som är viktig för många personer, att lämna ett kulturellt eller genetiskt arv till framtida generationer. Vi visar att det är en stor grupp som inte får några efterföljande, säger Martin Kolk, forskare i demografi på Stockholms universitets demografiska avdelning, och en av författarna till studien som nyligen publicerats i tidskriften Advances in Life Course Research.

Han menar dock att resultaten är överförbara även till en nationell kontext.

– Det här är representativt för Sverige i stort. I första generationen var barnafödandet dock något högre i Skellefteå så antagligen har något fler i den här regionen barnbarnsbarn än i övriga Sverige.

Barnlöshet var relativt vanligt i slutet av 1800-talet och över en fjärdedel av män och kvinnor fick inga barn. I jämförelse är barnlösheten 14 procent bland kvinnor respektive 22 procent bland män i dag.

Förutom barnlöshet var två omständigheter viktiga för att inte efterlämna några barnbarn och barnbarnsbarn: dels att många avled innan 45 år, dels lågt barnafödande i första generationen. Att bara ha ett eller två barn ökade tydligt risken för att ens släkt skulle dö ut. Om personen däremot hade fem eller fler barn var sannolikheten nära 100 procent att också få barnbarnsbarn. De som fick barnbarn fick i de flesta fall även barnbarnsbarn. Bland de som överlevde till 45 års ålder fick drygt 40 procent aldrig barnbarnsbarn.

Forskarna tittade också på kopplingen till socioekonomisk grupp och yrkestillhörighet och fann att personer med högst respektive lägst socioekonomisk bakgrund mer sällan hade efterlevande i följande generationer. Bönder som ägde sin egen mark fick i högre utsträckning barnbarnsbarn, mycket för att det var lättare för dem att gifta sig och bilda familj  de som hade mindre resurser blev oftare barnlösa.

– Bland bönderna fanns en livsstil och kultur där folk hade fler barn jämfört med arbetare och de högutbildade. Vi vet från annan forskning att det var elitgrupper som minskade sitt barnafödande tidigast och det var bönderna som minskade sitt barnafödande sist när barnafödandet sjönk i Sverige på 1800-talet, säger Martin Kolk.

Hur många som inte får några barn alls har skiftat ganska mycket under det senaste århundradet, men med tanke på att de flesta får färre barn i dag tror Martin Kolk att fler släkter kommer dö ut i framtiden.

– Andelen som inte har några barn alls är i dag lite färre än i slutet av 1800-talet men å andra sidan har män och kvinnor i dag i genomsnitt färre barn. Det är därför troligt att fler som lever i dag kommer bli utan efterlevande i framtiden, i jämförelse med de som var födda på slutet av 1800-talet.

Anledningen till att forskarna studerat just Skellefteåregionen är att det är den region i Sverige som digitaliserat församlingsregister från 1800-talets slut och därför har ovanligt hög kvalitet på sin befolkningsdata. Dessa historiska data har forskarna sedan kopplat till moderna befolkningsdata från 1947 och framåt då register med personnummer infördes i hela Sverige. Studien består av 5 850 män och kvinnor födda i Skellefteregionen och som överlevde till minst 15 år, samt deras tiotusentals barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

(2022-07-09)