82 procent av Sveriges museer arbetar med att inkludera hbtq-frågor i verksamheten och Sverige ligger långt fram på detta område. Samtidigt drivs mycket av arbetet av eldsjälar och på 87 procent av museerna upplever man ett behov av att stärka hbtq-kompetensen. Det framgår av Riksutställningars rapport Museerna och hbtq som nu har överlämnats till regeringen.

Riksutställningar har haft ett regeringsuppdrag att “genomföra en särskild kartläggning av hur hbt-perspektivet belyses inom utställningsområdet”. Den utredning som nu presenteras bygger till stor del på dialogmöten och djupintervjuer med närmare hundra personer inom utställningssektorn både i Sverige och internationellt. En enkätundersökning via telefon har också genomförts bland Sveriges museer.

– Den samlade bilden är att de svenska museerna i en internationell jämförelse ligger långt fram när det gäller normkritiskt arbete och hbtq-perspektiv i sin utåtriktade verksamhet, säger Evelina Wahlqvist, omvärldsanalytiker på Riksutställningar och ansvarig för utredningen Museerna och hbtq.

Hbtq-personer, det vill säga homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner, är överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa. Att få spegla sig i historien och hitta förebilder i det förflutna är betydelsefullt för att kunna bygga en egen identitet och självkänsla, men berättelser och personer som avviker från normen osynliggörs ofta i ett samhälles kollektiva historieskrivning. Museerna kan spela en viktig roll genom att fylla i de blinda fläckarna och låta hbtq-historien bli en del av vår gemensamma historia.

– Hbtq-perspektivens integration på museer är fortfarande delvis ett pionjärarbete och det krävs mod för att testa sig fram. Initiativen är viktiga eftersom hbtq-personer världen över är i det närmaste historielösa i dag, säger Evelina Wahlqvist.

82 procent av Sveriges museer uppger att de arbetar med att inkludera hbtq-frågor i verksamheten och det finns goda exempel på hur tidigare osynliggjorda delar av vår historia har lyfts fram. Men utredningen visar också att hbtq-arbetet ofta har karaktären av tillfälliga insatser, exempelvis queervisningar i samband den lokala Pride-festivalen, och många vittnar om att arbetet ännu inte är förankrat i museernas strategier utan snarare drivs av eldsjälar.

87 procent av museerna uppger att de har behov av att stärka museets hbtq-kompetens. Samtidigt har mindre än hälften av museerna med hbtq-perspektiv i sina internutbildningar, enligt utredningens enkätundersökning.

Med grund i utredningens kartläggning går rapporten igenom och exemplifierar hur museer kan arbeta med hbtq-perspektiv i utställningar, programverksamhet, samlingar, organisationen internt och samarbeten externt.

– Vi vill vara framåtblickande och erbjuder konkreta tips på hur museer i stort och smått kan integrera hbtq-perspektiv i sina verksamheter. Vi hoppas att rapporten kan ge både uppmuntran och inspiration i detta arbete, säger ansvarig utredare Evelina Wahlqvist.