Ny metod för att bestämma bergsbrukets ålder

Brytningen i Sala silvergruva har varit igång redan under 1100-talets senare hälft. Det visar Richard Meurman som i sin avhandling presenterar en ny dateringsmetod för att bestämma bergsbrukets ålder.

Debatten om Sala silvergruvas ålder började redan i mitten på 1700-talet då man i upplysningstidens anda sökte förkasta alla obestyrkta uppgifter om gruvans höga ålder. Av de äldsta skriftliga källorna framgår att verksamheten var i full gång cirka 1510. Från senare delen av 1600-talet finns ett flertal traditioner nedtecknade som uppger att bergsbruket i Sala skulle ha börjat redan under 1100-talet och kanske även tidigare. I slutet av 1800-talet kom frågan åter upp om det svenska bergsbrukets ålder, och nya arkeologiska fynd under tiden 1910–1930 satte än en gång ny fart på debatten.

Richard Meurman presenterar nu i sin avhandling en ny dateringsmetod. Det instrument som används för att göra dateringar kallas Schmidt Testhammare, ST, och uppfanns 1948 av schweizaren Ernst Schmidt som var ingenjör och brokonstruktör. Testhammaren, eller sclerometern, är ett mekaniskt, fjäderbelastat mätinstrument och utvecklades för att på plats kunna mäta hållfastheten på stelnande betongkonstruktioner. Instrumentet började även användas inom geologin på 1960-talet för att mäta hårdhets- och vittringsförhållanden för olika bergarter.

Genom att använda ett differenstest visade det sig gå mycket bra att använda Testhammaren som ett självständigt dateringsinstrument. Efter kalibrering mot bergytor med en dokumenterad exakt historisk datering, kan Richard Meurman bestämma åldern hos bearbetade ytor på 50 år när. Genom att extrapolera kalibreringskurvan från början av 1500-talet och bakåt kan Richard Meurman fastställa de äldsta dateringarna för silver i Salatrakten till senare hälften av 1100-talet. Inom varje dateringsperiod finns också ett antal toppar som motsvarar frekvensen för nybrytning av silvermalm och som kan jämföras med historiskt material om myntningsfrekvensen för perioden cirka 1170 till 1520. Det visar sig då att det finns ett samband mellan perioder av stor myntning och nybrytningen av silvermalm.

År 1767 publicerades en produktionstabell för silvertillverkningen vid Sala silvergruva av A. A. Hülphers. Tabellens produktionssiffror för åren 1400 till 1506 har tidigare betraktats med stor skepsis. Dateringarna i kombination med uppgifterna om myntningen under denna period visar nu att silvertabellens 1400-talsuppgifter måste betraktas som äkta. Därmed kan Richard Meurman konstatera att Hülphers tabell innehåller Sveriges äldsta produktionssiffror för en enskild gruva. Sala silvergruva har varit pilotprojektet för ST-dateringsmetoden och det är meningen att i framtiden fortsätta datera gruvområden för att kartlägga bergshanteringens äldsta historia.

Richard Meurman:
Silverberg i Järnbärarland. Bergshanteringens begynnelse i ljuset av Schmidt Testhammardateringar
Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet
Disputation: 14 april 2000
Fakultetsopponent: prof. em. Birgit Arrhenius, Stockholms universitet