Nya dykningar vid vraket Mars
Vid årets fältarbeten på vraket Mars utanför Öland kommer fokus att ligga på livet ombord och de många föremål som ligger utspridda utanför vraket, vilka nu kommer att detaljstuderas och dokumenteras med 3D. Det rör sig om vardagsföremål som keramik och krus men också i stor utsträckning krigstillbehör och vapen. Speciellt spännande är de ombordvarandes personliga utrustning och beväpning.
Den 31 maj år 1564 gick Erik den XIV:s nybyggda flaggskepp Mars till botten öster om Böda på norra Öland. Förlisningen skedde mitt under våldsam sjöstrid då det brinnande svenska skeppet bordades av knektar från två Lybska fartyg och sedan också exploderade. Mars sjönk snabbt till botten och hundratals man följde med henne ned i djupet. Platsen för förlisningen föll snabbt i glömska.
Mars var när hon sjönk ett av världens största krigsskepp (även ett betydligt större fartyg än t.ex. det drygt 60 år yngre bärgade skeppet Vasa från 1628). Med sina dryga 120 kanoner var hon även det tyngst beväpnade örlogsskepp som hittills skådats. Byggandet av Mars, eller Makalös som hon också kallades, var en del av kungens europeiska maktambitioner och expansiva Östersjöpolitik. Renässansfursten Erik hade ärvt makten av sin far Gustav Vasa och var nu på 1560-talet sysselsatt med att bygga upp och befästa den nya svenska staten Sverige.
År 2011 återhittades vraket på 70 meters djup av dykargruppen Ocean Discovery från Västervik. Under ledningen av det marinarkeologiska institutet MARIS vid Södertörns högskola har det sedan dess pågått undersökningar av det unika vraket och sjunkna slagfältet. Erfarna djupdykare från Global Underwater Explorers deltar i projektet. Vid utforskningarna av vraket har man utvecklat ny teknik för icke destruktiv arkeologi på djupvatten. Västerviks Museum deltar i detta arbete och ansvarar för förmedlingen genom utställningen Mars Makalös – det marina 1500-talet och driver också ett utvecklingsprojekt gällande forskning och förmedling med nya visualiseringsmetoder i museimiljö. En del av utvecklingsarbetet har varit att med stöd av bland annat National Geographic utföra en mycket detaljerad 3D-fotografering av hela vrakplatsen vilken nu ligger till grund för olika visualiseringsprojekt. Modellen visar skeppstimmer och byggnadskonstruktioner, men även föremål, kanoner och skelettrester.
De marinarkeologiska undersökningarna av skeppsvraket Mars sker under vetenskaplig ledning av det marinarkeologiska forskningsinstitutet. MARIS, vid Södertörn högskola och är ett samarbetsprojekt med dykorganisationen GUE, Västerviks Museum, Ocean Discovery och företaget MMT. I årets undersökningar deltar ett internationellt dykarlag om tio personer samt ett tiotal forskare.
I år gästas fältarbetet även av ett filmteam från National Geographic och Mars vrakplats kommer att ingå i serien ”Drain The Ocean”, där man kombinerar vetenskapliga data och innovativa digitala rekonstruktioner för att på ett mycket spektakulärt sätt visa sjunkna skeppsvrak och undervattenslämningar runt om i världen.
(2019-07-16)
Se även Nya fynd vid skeppsvraket Mars utanför Öland (2018-06-11)