Nytolkning av runinskrift avslöjar vikingatidens prisnivå
Tuschteckning av Forsaringen och runinskriften. Foto: Lars Kennerstedt/Riksantikvarieämbetet (CC0)
En ny tolkning av runinskriften i den så kallade Forsaringen ger nya insikter i vikingatidens penningsystem och är den äldsta dokumenterade värdeuppgiften i Norden. Inskriften beskriver hur vikingarna hanterade böter på ett flexibelt och praktiskt sätt. Det visar forskning i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, nyligen publicerad i Scandinavian Economic History Review.
– Forsaringens inskrift ”uksa … auk aura tua” har tidigare tolkats som att böter skulle betalas med både en oxe och två öre silver. Det skulle innebära att den skyldige måste betala med två olika typer av betalningsmedel, vilket skulle ha varit både opraktiskt och tidskrävande, säger Rodney Edvinsson, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, som ligger bakom studien.
Forsaringen är en järnring från Hälsingland, daterad till 800- eller 900-talet. Runinskriften på ringen beskriver böter för en specifik överträdelse, där betalningen skulle ske i form av oxar och silver. Ringen tros ha använts som ett dörrhandtag och är i dag den äldsta kända bevarade lagtexten i Norden. Genom att ändra översättningen av ordet ”auk” från den tidigare tolkningen ”och” till den nya tolkningen ”också” ändras betydelsen så att böterna kunde betalas antingen med en oxe eller två öre silver. Ett öre motsvarade cirka 25 gram silver.
– Det visar på ett mycket mer flexibelt system, där både oxar och silver kunde användas som enheter för betalning. Om en person hade lättare tillgång till oxar än till silver, kunde personen betala sina böter med en oxe. Om någon istället hade silver men inga oxar, kunde personen betala med två öre silver, säger Rodney Edvinsson.
Den nya tolkning visar därmed att vikingarna hade ett system där både oxar och silver fungerade som enheter för betalning. Detta system gjorde det möjligt att använda flera olika typer av betalningsmedel parallellt, vilket minskade komplexiteten i transaktionerna och underlättade för människor att hantera sina ekonomiska skyldigheter. Nytolkningen stämmer även bättre överens med hur systemet fungerade senare enligt landskapslagarna och har enligt Rodney Edvinsson stor betydelse för hur vi förstår både skandinavisk och europeisk monetär historia.
– Som ekonomhistoriker tittar jag särskilt efter att en historisk uppgift ska vara ekonomiskt logisk, det vill säga passa in i andra samtida eller historiska ekonomiska system. Värderingen av en oxe till 2 öre, eller 50 gram silver, i 900-talets Sverige liknar samtida värderingar i andra delar av Europa, vilket visar på en hög grad av integration och utbyte mellan olika ekonomier, säger Edvinsson.
Han har tidigare varit med och tagit fram ett historiskt konsumentprisindex som sträcker sig ända tillbaka till 1200-talet, men denna nytolkning ger insikter om prisnivåer ännu tidigare i historien.
– Prisnivån under vikingatiden i silver var mycket lägre än i början av 1300-talet och slutet av 1500-talet, men ungefär på samma nivå som i slutet av 1400-talet och på 1100-talet, då det rådde silverbrist, säger Rodney Edvinssons.
Studien visar på vikten av att använda moderna ekonomiska teorier för att tolka historiska källor. Genom att kombinera ekonomisk teori med arkeologiska och historiska fynd öppnas nya möjligheter för tvärvetenskaplig forskning och en djupare förståelse av tidiga ekonomiska system.
Enligt nytolkningen skulle en oxe kosta 2 öre silver, runt 50 gram silver, på vikingatiden. Det motsvarar runt 100 000 svenska kronor i dag, om jämförelsen görs med värdet på en timmes arbete. Forsaringens bötesbelopp var därför ganska högt. Ett vanligt pris på en träl var 12 öre silver. Mansbot för en fri man, det vill säga bötesbeloppet till släkten för den som blev dödad från dräparens släkt för att undvika blodshämnd, var däremot mycket högre, runt 5 kilo silver, vilket motsvarande omkring 10 miljoner svenska kronor i dag.
Artikeln ”Applying a transaction cost perspective to decode viking Scandinavia’s earliest recorded value relation: insights from the forsa ring’s runic inscription” i Scandinavian Economic History Review kan läsas här.
(2024-08-13)
