Nytt europeiskt arkeologiskt forskningsinstitut

Riksantikvarieämbetets arkeologer och geofysiker blir partner i ett nytt europeiskt forskningsinstitut med huvudkontor i Wien som kommer att utveckla nya tekniska metoder för storskalig kartläggning av arkeologiska lämningar dolda under markytan.

Det österrikiska Ludwig Boltzmann Gesellschaft (LBG), Österrikes största privata forskningsfinansiär, etablerar ett nytt europeisk forskningsinstitut för utveckling av högteknologiska metoder för arkeologisk spetsforskning. Nygrundade Ludwig Boltzmann Institut för arkeologisk prospektering och virtuell arkeologi (LBI) kommer att utveckla och använda kostnadseffektiva metoder för ickeförstörande arkeologisk kartläggning, till exempel genom laserskanningar från flygplan och storskaliga geofysiska mätningar med magnetometer och georadar. Institutets budget för de första fyra år ligger på 60 miljoner kronor.

UV:s motoriserade magnetometersystem med satellitpositionering för storskalig kartläggning av arkeologiska lämningar. Foto: Ludwig Boltzmann Institute for Archaeological Prospection & Virtual Archaeology.

UV:s motoriserade magnetometersystem med satellitpositionering
för storskalig kartläggning av arkeologiska lämningar.
Foto: Ludwig Boltzmann Institute for Archaeological Prospection & Virtual Archaeology.

Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet (UV) är svensk partner i institutet. UV har betydande kunskap och erfarenhet från ett 50-tal projekt med geofysisk arkeologisk prospektering i Sverige, Norge och Holland, genomförda i samarbete med de österrikiska partnerna. I institutet ingår partnerorganisationer från Norge, Storbritannien, Tyskland och Österrike. Institutet leds av professor Wolfgang Neubauer och kommer att ha huvudkontoret knutet till Centralanstalten för Meteorologi och Geodynamik i Wien.

– Det är ett oerhört spännande projekt, säger Wolfgang Neubauer, som ser fram emot ett europeiskt samarbete.

– Det nystartade LBI erbjuder en unik möjlighet att främja den nödvändiga forskningen och den tekniska utvecklingen i syfte att identifiera arkeologiska lämningar, miljöer och landskap i områden som inte bara täcker några hektar utan flera kvadratkilometer. Den ickeförstörande dokumentationen av kulturminnen under markytan är en av de stora utmaningarna i vår tid för att främja bevarande av arkeologiska och historiska lämningar. Utmaningen kan komma att lösas med hjälp av den senaste tekniken i form av luftburen laserskanning och motoriserade magnetometer och georadarsystem, som kan kartera terrängen och arkeologiska lämningar under marknivå med stor noggrannhet. Resultaten kan direkt visualiseras på datorn, fortsätter Wolfgang Neubauer.

Ett antal geografiska områden, med noga utvalda fallstudier, kommer att utgöra basen för institutets forskning. I Sverige planeras omfattande kartläggningar av UNESCO:s världsarv Vikingastaden Birka- Hovgården och järnåldersmiljön i Uppåkra. Uppåkra blir först ut och kommer att prospekteras under perioden 23-27 augusti.

Redan nu finns det spännande resultat från en av LBI:s första fallstudier, i området kring stenåldersmonumentet Stonehenge i Storbritannien. Där har ett tidigare okänt monument i form av ett runt dike som omgärdar en cirkel med stora stolphål, som är lämningar efter kraftiga stolpar, upptäckts ca 900 m från det världsberömda monumentet.

(2010-08-25)