På spaning efter sjöfartsstaden
Många svenska städer har en stark sjöfartshistoria som lämnat spår i stadsbilden – ibland tydliga, ibland nästintill obegripliga. Utan kunskap om vad dessa spår betyder riskerar en del av vår identitet att försvinna. Hur tar vi hand om vårt maritima kulturarv idag? I På spaning efter sjöfartsstaden bidrar ett dussintal skribenter med sina mångfasetterade kunskaper.
De senaste decennierna har den sjöfart som ännu finns kvar i Sverige flyttats allt längre ut från centrum. Städerna växer och trycket på utveckling är stort. Men i ivern att riva och bygga nytt är det risk att viktiga kulturvärden glöms bort. Vårt kollektiva minne av att vara sjöfarare – vikingar, sjömän, varvsarbetare, tullare och handelsmän – är något att vara stolt över.
Stadens maritima symbolvärde kan, förutom att skapa identitet, även utnyttjas kommersiellt. Magasinsbyggnader, tullhus och hamnar kan bli plats för restauranger och kulturevenemang. Nedlagda industriområden kan bli bostäder och kontor. Skyltar, byggnader, statyer och andra symboler kan lyfta fram vår gemensamma historia.
Men hur kommuniceras städernas sjöfartshistoria? I vilken utsträckning kan man tala om ett aktivt bevarande och i vilken grad har det varit passivt och mer slumpmässigt? Och hur ser morgondagen ut?
Författarna söker svaren i Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlskrona, Landskrona och Åbo. Mellan bortglömda varv och slitna tågrälsar, eleganta redarkontor och minnesvärda monument, letar de efter spår – alltid på jakt efter det goda exemplet.
På spaning efter sjöfartsstaden är Sjöhistoriskas Vänners årsbok 2024–2025.
På spaning efter sjöfartsstaden
Sjöhistoriskas Vänner/Sjöhistoriska museet/Historiska Media
Utkom 2024
