Pionjärbosättning under stenåldern i norra Sverige
Anders Olofsson vid Institutionen för arkeologi och samiska studier i Umeå har i sin avhandling studerat den tidigaste invandringen till Nordsverige efter inlandsisens avsmältning och kulturella kontakter i området under äldre stenålder.
Olofsson utgår i första hand från den nyligen utgrävda boplatsen Dumpokjauratj, utanför Arjeplog, i sina diskussioner kring den äldsta bosättningsfasen i norra Sverige efter isavsmältningen för mellan 9000 och 10000 år sedan.
På boplatsen vid Dumpokjauratj, som är den hittills äldsta säkert daterade boplatsen i norra Sverige, har arkeologerna hittat redskap av skiffer som tyder på att människorna på boplatsen kan ha invandrat från Finland eller på annat sätt haft kontakter med den finska Suomusjärvikulturen. Kopplingen till det finska området är dock inte helt entydig, eftersom man på boplatsen även hittat andra typer av redskap som snarare pekar mot en samhörighet med samtida skandinaviska stenålderskulturer.
Inre Lappland var den del av Nordvästeuropa där isen låg kvar som längst. Vid den här tiden var omkringliggande delar av Norden, det vill säga norska kusten och Finland såväl som Sydskandinavien, isfria och redan befolkade. Norrland var således öppet för kolonisation från alla väderstreck, och det är sannolikt detta som avspeglas i den ”mix” av kulturdrag som karaktäriserar de äldsta norrländska boplatserna.
Anders Olofsson:
Pioneer Settlement in the Mesolithic of Northern Sweden
Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet.
Disputation: 25 september 2003.
Fakultetsopponent: fil.dr Bo Knarrström, Riksantikvarieämbetet UV Syd, Lund.
