Enligt tidigare forskning gick försvenskningen av Skåne både snabbt och problemfritt. Nu visar kyrkohistorikern Stig Alenäs i en avhandling att skåningarna var mycket motsträviga och att prästerna ofta visade exempel på civil olydnad.

Genom freden i Roskilde 1658 blev Skåne och Blekinge svenska provinser.

– Övergången till svenska kyrkoseder och gudstjänstbruk kan ses som ett uttryck för den kyrkliga integrationen, säger Stig Alenäs.

Han anser att tidigare forskning har förlitat sig alltför mycket på prästernas egna berättelser, då de med vaga formuleringar försäkrade biskopen om att de var på god väg att anpassa sig till myndigheternas krav på svenskt kyrkoskick. I själva verket var prästerna motsträviga både till att övergå till svenska kyrkoseder och till att undervisa om katekesen på svenska. Detta har Stig Alenäs kommit fram till genom att studera kyrkornas kvittensböcker och katekeslängder från andra halvan av 1600-talet.

– Genom att använda ”objektiva” källor på ett systematiskt och tvärvetenskapligt sätt har jag fått fram ny information, säger han.

I kyrkans kvittensböcker har han bland annat kunnat utläsa att hälften av kyrkorna köpte altarljus ända in på 1680-talet. Bruket av altarljus kan ses som ett bevis på att de skånska kyrkorna fortfarande höll sig till den danska kyrkoseden. Enligt den svenska traditionen var det förbjudet.

Stig Alenäs har också upptäckt att endast hälften av de skånska församlingarna hade köpt svenska gudstjänstböcker på 1680-talet. I katekeslängderna, där prästerna skrev upp när bybornas barn gick och läste och lärde sig svenska, har Stig Alenäs kunnat se att endast hälften av de skånska klockarna var positiva till denna undervisning.

– På ytan stödde prästerna uniformitetsarbetet men i det fördolda var många så försumliga att det måste räknas som obstruktion, säger Stig Alenäs.

Åren 1681 och 1683 blev brytpunkter när det gäller försvenskningen av Skåne. Prästerna hotades med avsked om de motarbetade uniformitetsarbetet och detta blev aktuellt i samband med förräderikommissionens undersökningar 1681 och vid stiftssynoden 1683. Vid dessa årtal kan man se en ökad användning av det svenska språket i prästernas brev till biskopen.

Stig Alenäs:
Lojaliteten, prostarna, språket. Studier i den kyrkliga "försvenskningen" i Lunds stift under 1680-talet
Centrum för Teologi och Religionsvetenskap vid Lunds universitet
Disputation: 19 januari 2004.
Fakultetsopponent: museichef Carin Bergström, Skokloster.