Prästval och politisk kultur 1650–1800

Tillsättningar av präster är knappast något som väcker någon större uppmärksamhet hos gemene man idag. På 1600-talet och 1700-talet var det annorlunda. Då kunde frågan om prästtillsättningar skapa stora konflikter – både inom lokalsamhället, och mellan lokalsamhället och överheten.

Hur gick det egentligen till när det lokala prästerskapet i Sverige tillsattes? Hade församlingsborna något att säga till om i sammanhanget, eller var det överheten som avgjorde vilka präster som utsågs? Vilka människor i lokalsamhället engagerade sig i frågan om prästtillsättningar – alla församlingsbor eller bara några? Var det bara män som deltog i besluten, eller kunde också kvinnorna deltaga? Skedde någon förändring över tid? Detta är frågor som behandlas i Peter Lindströms avhandling Prästval och politisk kultur 1650–1800. I blickpunkten står prästtillsättningarna på landsbygden i Hälsingland under perioden 1650–1800.

När det gäller frågan om församlingarnas inflytande, visar avhandlingen att församlingarna verkligen hävdade sina erkända rättigheter i samband med prästtillsättningarna. Avhandlingen visar också att församlingarna hade ett visst inflytande i fråga om vilka präster som skulle befordras, men att detta inflytande tycks ha begränsats till de villkor som överheten dikterade.

Prästvalsreformer som genomfördes under 1730-talet innebar en stor förändring för den lokala politiska kulturen. Tidigare lagstiftning förutsatte enhälliga beslut. I och med 1730-talets prästvalsreformer infördes istället majoritetsprincipen som valsätt och därmed kom varje röstägande församlingsmedlem att betraktas som en självständig aktör. Avhandlingen visar att det i första hand den lokala elitens åsikt som kom till uttryck i de enhälliga församlingskrav som restes före 1730-talets reformer. Reformerna skapade dock – genom att själva beslutsprocessen formaliserades – förutsättningar för ett bredare deltagande i beslutsprocessen.

Rösträtt i prästvalen hade alla som ägde ett hemman. Därmed hade också kvinnor som ägde hemman – i första hand änkor – rösträtt. Avhandlingen visar dock att den lokala politiska kulturen inte var lika könsneutral som lagstiftningen. Änkorna röstade nämligen i betydligt högre grad än männen genom ombud.

Peter Lindström:
Prästval och politisk kultur 1650–1800
Institutionen för historiska studier, Umeå universitet
Disputation: 7 mars 2003
Fakultetsopponent: professor Peter Aronsson, institutionen för tematisk utbildning och forskning, Linköpings universitet