Regeringen överlämnade skrivelse om det kyrkliga kulturarvet

Våxtorps kyrka i Halland. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag

I dag har regeringen överlämnat skrivelsen ”De kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan – om förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet” till riksdagen. Finansieringen av förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet och det kyrkliga kulturarvet inom ramen för kulturarvssektorns beredskapsarbete lyfts fram som viktiga framtidsfrågor.

Skrivelsen är framtagen mot bakgrund av att 2024 är ett kontrollstationsår för arbetet med kyrkliga kulturarvet, då staten och Svenska kyrkan tillsammans genomlyser hur arbetet gått sedan 2002 – då den kyrkoantikvariska ersättningen infördes – till och med 2022. Kontrollstationerna är reglerade i överenskommelsen mellan staten och Svenska kyrkan i frågor som rör de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan.

I skrivelsen redovisar regeringen hur den kyrkoantikvariska ersättningen har använts mellan 2002 och 2022. Skrivelsen behandlar också tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena, kunskaps- och kompetensfrågor, samverkan mellan Svenska kyrkan och myndigheterna inom kulturmiljöområdet och de kyrkliga kulturminnenas vård- och underhållsbehov.

– Svenska kyrkan gör ett fantastiskt arbete med att förvalta och tillgängliggöra det kyrkliga kulturarvet, som är den största sammanhållna delen av vårt gemensamma kulturarv. Den modell som valdes för förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet i samband med relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan har varit framgångsrik. Samtidigt finns det flera utmaningar. Jag vet att intresset för den kyrkoantikvariska ersättningen är stort och regeringen kommer ha möjlighet att återkomma till den i budgetpropositionen inför 2025, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).

Regeringen bedömer i skrivelsen bland annat att:
• Den kyrkoantikvariska ersättningen har stor betydelse för bevarandet av det kyrkliga kulturarvet.
• Ersättningen har fördelats och använts i enlighet med gällande principer.
• Kompetensen inom Svenska kyrkan om de kyrkliga kulturminnena har utvecklats positivt.
• Svenska kyrkan har upprätthållit en god tillgänglighet till de kyrkliga kulturminnena.
• Såväl staten som Svenska kyrkan behöver göra mer för att åstadkomma en bättre överblick av de kyrkliga kulturminnenas vård- och underhållsbehov.
• Staten bör även fortsättningsvis, tillsammans med Svenska kyrkan, ta ansvar för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas.

Sedan 2002 får Svenska kyrkan kyrkoantikvarisk ersättning från staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena: kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. Vart femte år genomförs en så kallad kontrollstation för den kyrkoantikvariska ersättningen. Vid kontrollstationen analyserar regeringen frågor om de kyrkliga kulturvärdena och presenterar uppnådda resultat. Regeringen lämnar denna skrivelse till riksdagen i samband med kontrollstationen 2024.

Regeringens skrivelse finns i sin helhet här.

(2024-04-09)

Se även Regeringen nöjd med den kyrkoantikvariska ersättningen (2019-05-26)