Rikskanslerns hus på landet

När Magnus Gabriel De la Gardie 1661 gav order om att fullständigt omdana huvudbyggnaden på Venngarn, norr om Sigtuna, och göra huset till medelpunkt i en storslagen herrgårdsanläggning, pågick redan motsvarande arbeten på fem av hans andra egendomar och fler stod på tur. Vilka var skälen till denna väldiga satsning och hur förhåller sig en anläggning som Venngarn till 1600-talets ideal för en ledande politikers liv?

Lars Ljungström, 1:e intendent vid Kungl Husgerådskammaren, har i sin doktorsavhandling studerat De la Gardies Venngarn, både för att belägga hur en av stormaktstidens viktigare herrgårdsanläggningar tillkommit och för att jämföra den med dåtidens uppfattningar om samhället och de skiftande identitetsideal som odlades vid furstehoven.

Venngarn och grevens andra gods visar sig vara medvetet inrättade för att bidra till den offentliga bilden av De la Gardie som statsman och aristokrat. Stenhusen skulle befrämja hans anseende. De var en del av den personliga politiska propagandan i en tid utan partier och intresseorganisationer. Ytterligare en uppgift för huset var att motsvara Medelhavsländernas villor, med den dubbla funktionen att bereda herrskapet tillfälle till återhämtning och erbjuda en lantlig representationsmiljö för höga – företrädesvis kungliga – gäster.

På Venngarn finns också ett välbevarat kapell, i princip orört sedan 1680-talet. Kapellet är fyllt av andaktsbilder och emblem, som inte tidigare blivit systematiskt analyserade. Ljungström påvisar hur det dekorerats efter ett program som bygger på tysken Johann Arndts Fyra böcker om den sanna kristendomen vilken bland annat fanns i De la Gardies handbibliotek. Venngarn figurerar också i myterna om Sveriges uppkomst. Målningarna om hövdingadottern Disa från Venngarn färdigställdes under de första åren av Karl XI:s envälde och sensmoralen kunde användas som ett direkt argument för De la Gardies och de andra rådsherrarnas motstånd mot enväldet.

Lars Ljungström:
Magnus Gabriel De la Gardies Venngarn. Herresätet som byggnadsverk och spegelbild
Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
Disputation: 2 april 2004
Opponent: professor emeritus Lars Olof Larsson, Christian-Albrechts-Universität, Kiel