Riksrevisionen granskar fri entré till statliga museer

Riksrevisionens kontor. Foto: Linus Hallgren

Riksrevisionens kontor. Foto: Linus Hallgren

Riksrevisionen ska granska planeringen och genomförandet av fri entré-reformen och hur den påverkat museernas möjligheter att utföra sina huvuduppdrag. Sedan 2016 har 18 statliga museer fri entré till de permanenta samlingarna. Syftet är bland annat att nå människor som annars inte skulle ha besökt museerna.

– Ingen sammanhållen utvärdering har gjorts av fri entré-reformen. Det finns dock indikationer på vissa negativa konsekvenser, och vi kommer bland annat att granska om reformen har påverkat museernas förutsättningar att utföra samtliga huvuduppdrag, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Fri entré infördes för första gången 2004 till ett mindre antal statliga museer, för att 2005 utökas till 19 museer. Fri entré för vuxna avskaffades 2006 men återinfördes tio år senare på totalt 18 statliga museer. Syftet är bland annat att göra kunskap och kulturupplevelser tillgängligt för fler.

Sedan reformen infördes har museibesöken ökat. Myndigheten för kulturanalys har tittat närmare på besöksutvecklingen för ett mindre antal museer med fri entré, och det visar sig då att ökningen främst består av vana museibesökare. Det tyder på att nya grupper av besökare inte har lockats till museerna i någon större omfattning trots reformen. Men den bilden delas inte av de museiföreträdare som Riksrevisionen intervjuat i det inledande granskningsarbetet.

Utöver Kulturanalys uppföljning finns ingen uppföljning av den senaste fri entré-reformens genomförande och resultat.

Syftet med granskningen  är att undersöka om regeringen har skapat tillräckliga förutsättningar för reformens genomförande, om museerna har genomfört reformen på ett ändamålsenligt sätt och om reformen har påverkat museernas förutsättningar att utföra sina huvuduppdrag. Riksrevisionens rapport planeras att publiceras i december 2019.

(2019-04-19)

Se också Fri entré föreslås bli kvar på statliga museer (2019-04-11)