Rostocks universitets betydelse för Sverige

Otfried Czaika studerar i sin avhandling Rostocks universitets betydelse för Sverige under 1500-talets senare hälft. Kartläggningen av de nordiska studiebesöken vid Rostocks universitet från dess grundläggande 1419 till slutet av trettioåriga kriget 1648 visar att Rostocks universitet under mera än tvåhundra år var den viktigaste läroanstalten utanför Sveriges gränser för svenska studenter.

Särskilt stor var betydelsen under åren 1550-1600, när David Chytraeus var professor vid akademin i Rostock. Chytraeus (1530-1600) var lärjunge till dem tyska reformatorerna Martin Luther och Philipp Melanchthon. Under sin studietid i Wittenberg hade Chytraeus knutit kontakter och vänskapsband till många svenskar. Dessa goda personliga kontakter var det främsta skälet för att de svenska studieresorna till Rostock nådde en kulmen efter Chytraeus kallelse dit 1550.

I fortsättningen kunde Chytraeus utbygga sina kontakter med svenska teologer, adelsmän och även kungahuset. Han blev en viktig rådgivare åt dem. Under Erik XIV:s regeringstid styrkte Chytraeus den officiella kyrkliga linjen mot en kalvinistiskt influerad nattvardslära.

När Johan III kämpade för sin katoliserande liturgi förmanade Chytraeus kungen att hålla fast vid lutherska övertygelser – och lyckades slutligen: Johan III gav Chytraeus det prestigefyllda uppdraget att skriva ned svensk 1500-talshistoria. I sina krönikor gav Chytraeus med kungligt medgivande bilden av Sverige som typisk luthersk stat – även under Johan III:s regeringstid.

Det var även Chytraeus och hans svenska lärjungarnas förtjänst att vid Uppsala möte 1593 tillkom en bekännelse som tog upp den Augsburgiska bekännelsen och Laurentius Petris kyrkoordning av år 1571. Men i samklang med den måttfulla lutherska teologi som Chytraeus företräde tog Uppsala möte avstånd från den hårda konfessionella linjen som hade segrad i Tyskland under 1570-talet, den s.k. ”konkordieboken”.

Chytraeus lärjungar styrde under många årtionden – även efter hans död år 1600 – den svenska (kyrko-)politiken som kungliga sekreterare och teologer. Den siste ärkebiskopen i en rad av sju som var lärjunge till Chytraeus dog så sent som år 1646.

Otfried Czaika:
David Chytraeus und die Universität Rostock in ihren Beziehungen zum schwedischen Reich
Kyrkohistoriska institutionen, Helsingfors universitet
Disputation: 6 april 2002
Opponent: prof. dr. Kaarlo Arffman, Helsingfors universitet