Sanningen finns mellan dikt och verklighet

Vid olika tidpunkter i vår historia har ett visst tänkesätt fått styra hela vår världsbild. Den kristna religionen dominerade till exempeltolkningen av allt från mänskliga relationer till naturfenomen. Idag används naturvetenskapen på liknande sätt. Anna Cullhed har undersökt hur litteraturen påverkats av dessa skiften under 1700- och 1800-talen.

I sin avhandling berättar Anna Cullhed om hur poesin kopplades tillolika tänkesätt under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. I källmaterialet – handböcker och föreläsningar på tyska, engelska och franska avsedda för universitet och akademier – framgår det att läran om poesin, poetiken, sätts i samband med vitt skilda områden. Charles Batteux poetik från 1746 har naturstudiet som ideal, Johann Georg Sulzer hänvisar till psykologin på 1770-talet, medan Schelling definierar poetiken som en del av filosofin kring 1800. Med hjälp av dessa områden vill författarna ge poesin ett alldeles specifikt värde.

I avhandlingen studerar Anna Cullhed främst den lyriska genren, ”känslans språk”. Det visar sig att beskrivningarna av lyriken -känslan, oordningen, de ovanliga uttrycken och diktens korthet – är sig lika, trots att de övergripande teorierna skiftar. Detta märkliga resultat kan förklaras med att det finns en lång tradition inom poetiken, där Aristoteles poetik påverkar handböckerna in på 1800-talet. I spänningen mellan nya förklaringsmodeller och traditionen blir alltså lyrikteorin till.

En aktuell fråga som diskuteras i källtexterna är om en lyrisk poetuttrycker äkta känslor eller om dikten är en fantasiskapelse. Inte heller denna fråga kan besvaras entydigt, utan det visar att den gängse uppfattningen om tiden behöver nyanseras. Klassicismen under 1700-talet strävar inte bara efter allmängiltiga känslor och romantiken är inte bara intresserad av äkthet. Det finns förespråkare för äkthet under hela tidsperioden, 1746-1806, samtidigt som många betonar att känslan måste bli universell för att kunna förstås. Båda dessa debatter är synnerligen aktuella idag.

Anna Cullheds avhandling ger en historisk dimension till diskussionen och kanske antyda att det finns alternativa sätt att ordna världen och att mänskliga känslor kan förmedlas både genom fiktion och genom det sanna ögonblicket.

Anna Cullhed:
The Language of Passion
Institutionen för litteraturvetenskap, Uppsala universitet
Disputation: 23 maj 2001
Opponent: docent Mats Malm, Litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet