Satsning på industrisamhällets kulturarv slutförd
Delegationen för industrisamhällets kulturarv har nu slutfört sitt uppdrag. Från den 1 januari 1999 till den 30 juni 2002 har regeringen efter delegationens beredning fördelat 24,5 miljoner kronor till 49 olika projekt. Delegationen redovisar i sin rapport Industrisamhällets kulturarv en sammanställning av dessa projekt.
Den mest påtagliga ingrediensen i industrisamhället är att förändringarna sker i ett allt högre tempo. Det som för bara några årtionden behövde många års utveckling sker nu på en bråkdel av denna tid. Denna förändringstakt har inte minskat utan har snarare ökat. Det handlar inte längre om gradvisa små steg där samhällsmedborgare eller ansvariga inom kulturarvssektorn kan ta till sig, begrunda och bearbeta det som sker i ett hundraårigt perspektiv. Ställningstaganden måste många gånger göras utan längre betänketid.
I rapporten konstaterar delegationen vidare att ”den industriella epokens kulturarv karaktäriseras av det komplexa och storskaliga, av tvärvetenskapliga perspektiv och inte minst en samtid med tydliga inslag av snabba och omvälvande förändringar”. Delegationen anser det därför angeläget att regeringen låter göra en samlad och förutsättningslös översyn av kulturarvsområdets organisation, arbetsformer och grundsyn. I avvaktan på denna översyn är en fortsatt, temporär satsning nödvändig.
Många människors och nya gruppers medverkan i arbetet med kulturarvet är en av kulturarvssektorns centrala framtidsfrågor. Det finns ett stort intresse och potential hos många att få delta i och i reell mening också kunna påverka kulturarvsarbetet.
– Mycket av det som vi vill kalla industrisamhällets kulturarv förutsätter ett brett argument från många lokala grupper i landet. De behöver fortsatt stimulans och också ekonomiskt stöd, säger Jan Rydh, delegationens ordförande.
Delegationen föreslår också att ett industriarvsråd bildas där företrädare för näringslivet och kulturarvssektorns övriga aktörer kan mötas. Det är också angeläget att finansieringen av arvet i form av de storskaliga anläggningarna finner nya former. Delegationen föreslår att särskilda fonder byggs upp för sådana projekt. I sådana fonder kan olika parter samverka och lämna sina bidrag. Ett sådant exempel är den fond som byggts upp av Stora Enso för att finansiera vård och utveckling av Falu koppargruva.
Delegationen pekar också på vikten av att en fortsatt kunskapsuppbyggnad sker. Arkiven spelar här en viktig roll. Delegationen har i sitt arbete också konstaterat att bevarandet och vården av industriarvets immateriella värden uppmärksammas och intensifieras. Industrisamhällets kulturarv är i hög grad en fråga om människor och deras berättelser och handlar inte bara om att vårda och bevara byggnader och maskiner.
– Det är påtagligt att många projekt handlar om det traditionella kulturarvet i form av industrins byggnader och maskiner. Delegationen har strävat efter att lyfta fram också andra sidor. Det är uppenbart att också den sociala utvecklingen, t.ex. av dagis, sjukvård och omvårdnad är en del av det industriella kulturarvet, säger Jan Rydh.
(2002-08-13)