Sömnadsskolor speglar kvinnorollens förändring runt 1920

Utvecklingen för två snarlika modeateljéer och sömnadsskolor speglar också den förändrade synen på kvinnans roll under första hälften av 1900-talet. Medan den ena skolan höll fast vid att kvinnor skulle ägna sig åt husligt arbete började den andra skapa kläder för den yrkesarbetande kvinnan.

Birgittaskolorna. Modeateljéer och sömnadsskolor mellan tradition och förnyelse är en avhandling i konst- och bildvetenskap av Maria Carlgren vid institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. Både klädernas utveckling och kvinnorollens förändring under åren runt första världskriget studeras.

Birgittaskolan startades 1910 av Elisabeth Glantzberg och Emy Fick, men de båda hamnade i en konflikt och gick skilda vägar 1914. Elisabeth Glantzberg fortsatte sin verksamhet under namnet Birgittaskolan, och drev under en tid även Göteborgs Birgittaskola, medan Emy Fick istället kallade sin verksamhet för Sankta Birgittaskolan.

– Ambitionen har varit att både försöka komma åt vad som skedde inom ramarna för Birgittaskolorna, men också att se hur dessa förhöll sig till den samtida diskursen i relation till mode, modernism och modernitet. Studien ger även en fördjupad bild av kvinnors livssituationer under denna tidsperiod, säger Maria Carlgren.

Genom verksamheterna och de objekt som analyseras i studien – kläderna, fotografierna och varumärkena – speglas samhällsomvandlingen under första hälften av 1900-talet. I Birgittaskolorna rymdes både viljan att vidmakthålla traditionella kvinnliga värden och förhandlingar om ”det moderna”, om nya feminiteter och strävan efter jämlikhet och jämställdhet.

Den ena föreståndaren, Emy Fick, höll fast vid ståndpunkten att kvinnor skulle ägna sig åt husligt arbete, som hon ansåg var kvinnans naturliga verksamhetsfält. Elisabeth Glantzberg anställde istället de progressiva konstnärerna Siri Derkert och Valle Rosenberg att utföra modernistiska klädkollektioner; både originella kreationer för kvällsbruk och vardagskläder för yrkeskvinnor; så kallade S.B.K-kvinnor (självständiga bildade kvinnor) som var hennes kunder. Påfallande många av dessa kunder var även knutna till den svenska rösträttsrörelsen som banade väg för allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor i Sverige efter första världskriget, till exempel Eva Andén som blev Sveriges första kvinnliga advokat.

I avhandlingen undersöks, jämförs och analyseras Birgittaskolorna genom ett konst- och bildvetenskapligt perspektiv, men också med ett konstsociologiskt perspektiv utifrån ett genusteoretiskt förhållningssätt. Tillsammans ger det en fördjupad syn på Birgittaskolornas verksamheter utifrån tidsperiodens socio-historiska förutsättningar och förhållanden.

– Historien om den svenska modevärlden under 1900-talet håller på att skrivas. Berättelsen om Birgittaskolorna kan ses som ett bidrag till denna, den svenska modebranschens historia, säger Maria Carlgren.

Maria Carlgren:
Birgittaskolorna. Modeateljéer och sömnadsskolor mellan tradition och förnyelse
Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
Disputation: 11 november 2016