Spännande resultat av utgrävningar på Lurö

Vy över Lurö skärgård. Foto: Lars Sjöqvist/Värmlands Museum

Vy över Lurö skärgård. Foto: Lars Sjöqvist/Värmlands Museum

I början av september undersökte arkeologer från Värmlands Museum två tidigare kända fornlämningar på Lurö i Vänern. Lämningarna kan nu dateras till medeltiden respektive stenåldern.

En av frågeställningarna var om det funnits ett rum eller byggnad söder om det sydvästra hörnet av den tidigmedeltida kyrkoruinen. En ritning från 1860-talet, liksom undersökningar på 1980-talet, gav indikationer på att så kan ha varit fallet.

– Frågan är viktig eftersom det i äldre litteratur och tradition hetat att ruinen på Lurö är resterna efter ett kloster som skall ha funnits här under en kort period på 1100-talet. Några spår efter ett sådant kloster har aldrig kunnat identifieras då ruinen innehåller lämningarna efter en kyrka och därför har uppgifterna om ett kloster varit ifrågasatta, säger Hans Olsson, arkeolog på Värmlands Museum.

De nya undersökningarna har klart visat att det har funnits en cirka 9 x 5 meter stor tillbyggnad i direkt anslutning söder om kyrkans långhus. Byggnaden hade 1,05 meter tjocka väggar och var helt byggd i sten. I den västra väggen fanns en fönsterglugg som är byggd enligt kyrkobyggnadstradition.

– Att det har varit en tillbyggnad kunde vi tydligt se, men än så länge finns inga fynd som kan säga vad tillbyggnaden använts till eller från vilken tid den härstammar. Men vi har gjort en hel del fynd av kol och fiskben som förhoppningsvis kan ge oss en närmare datering, säger Olsson.

Provsvar väntas inom ett par månader och kommer att bli viktiga för tolkningen om utbyggnaden möjligen kan vara lämningarna efter ett kloster som påbörjats, eller om denna byggnad använts till någonting annat.

En annan frågeställning har varit om det funnits en fast bosättning på Lurö före år 100 f.Kr.

– I dagsläget finns inga svar från prover, men på en plats omkring 300 meter från kyrkoruinen har lämningarna efter två byggnader påträffats. Mycket talar för att det har rört sig om två långhus och av de fynd som gjorts verkar åtminstone det ena kunna dateras till perioden mellan 2300–1800 f.Kr. Tjocka kulturlager, ett stort antal fynd och förekomsten av långhus visar att detta sannolikt har varit en fast bosättning under delar av stenåldern och inte bara spåren efter tillfälliga besök, säger Hans Olsson.

Provsvar med dateringar kan förhoppningsvis visa om det funnits en kontinuerlig bosättning på ön från stenåldern och framåt i tiden, eller om det funnits perioder utan bosättning. Provsvar kan också ge besked om de båda byggnadslämningarna är samtida eller inte.

(2021-09-26)

Se även Fortsatta arkeologiska undersökningar på Lurö (2018-07-22)