Under 1700-talet kan man se att livsstil och materiell kultur åtskilde städer och landsbygd i hög grad. Christina Rosén har i sin doktorsavhandling studerat hur denna skillnad mellan stad och land uppstår och hur en identitet som stadsbo eller bonde blir synlig i den materiella kulturen. En viktig fråga är om det är möjligt att identifiera en särskild urban livsstil och, om detta är fallet, hur den i så fall ser ut.

Den geografiska ramen för arbetet är landskapet Halland. Studien tar sin början under tidig medeltid, innan de första städerna tillkommer i landskapet, och avslutas omkring år 1800. Arbetet är dock främst inriktat på senmedeltid och tidigmodern tid.

Rosén har valt att betrakta perioden från tidig medeltid till 1700-talets senare del som en enhet ur ekonomisk och social synvinkel – som ett feodalt samhälle. Detta utesluter inte att omfattande förändringar skett inom en rad områden och perioden bär också fröet till den moderna tiden i sig.

Såväl arkeologiskt som historiskt källmaterial har använts, det senare främst i form av bouppteckningar. Det arkeologiska källmaterialet kommer främst från en rad exploaterings-undersökningar av olika miljöer. Källorna ses som relativt oberoende av varandra och Rosén förutsätter att de ger olika bilder av samhället. I kontrasten mellan dessa olika bilder ser hon ett redskap för att synliggöra förhållanden som annars skulle ha varit nästintill osynliga.

Under hela den diskuterade perioden är det en klar åtskillnad mellan urban och rural kultur. Den är mest synlig i keramik och andra föremål som använts på det dukade bordet. Men det finns också påtagliga skillnader i hur gården och bostaden strukturerats. Tiden från 1700-talets mitt till början av 1800-talet verkar vara den period då skillnaden mellan stad och land är som mest accentuerad.

Folkkultur har ofta setts som föga mer än efterapning och emulation av den borgerliga stilen. Christina Rosén är dock böjd att se den kraftfulla folkliga kulturen som ett medvetet uttryck för motstånd mot försöken att reformera den. I stället för att ge efter för dessa försök och ta till sig den borgerliga kulturen, har man skapat en egen sådan. Ekonomiska och sociala förändringar under 1700-talets andra hälft och 1800-talets början har underlättat detta. I och med den begynnande massproduktionen av billiga hushållsföremål under 1800-talet förändras dock den folkliga kulturen och olika uttryck för borgerlig kultur finner sin väg till bondehemmen.