Staten, samhället och det svenska superiet

Med ett längre historiskt perspektiv på alkohol- och nykterhetsfrågor skulle dagens diskussion kunna bli mer nyanserad. Det anser Lars Båtefalk, som i sitt avhandlingsarbete studerat nykterhetsrörelsens framväxt och organisering.

Från mitten av 1800-talet och fram mot sekelskiftet försökte man hitta organisatoriska lösningar på det tilltagande fylleriet i det svenska samhället. I sin avhandling analyserar Lars Båtefalk denna organisering i perspektivet av större samhällsförändringar från en äldre, i grunden furstestyrd, samhällsordning till framväxten av en kapitalistisk, marknads- och medborgarorienterad, samhällsmodell. En lösning på exempelvis fylleriproblemet var inte bara en lösning på det problemet, utan berörde långt större frågor som brytningar mellan äldre mönster av regleringar och samhällsöverhetens styrning av medborgares fria val.

Lars Båtefalk visar hur det växte fram ett slags samhällelig arena för medborgerligt samtal och organisering, en s.k. borgerlig offentlighet – i synnerhet tillkomsten av ett organiserat frivilligföreningsväsende, s.k. associationer, för att engagera medborgarkrafter i olika samhällsangelägenheter. För att åstadkomma nykterhet upprättades Svenska Nykterhetssällskapet 1837. Med hjälp av sällskapets tryckta debattskrifter, årstryck, protokoll m.m., har Lars Båtefalk sökt frilägga olika positioner och ståndpunkter kring organiseringen av nykterhetsarbetet och dess plats i den allmänna samhällsrörelsen.

Resultaten visar bl.a. hur gränsdragningar kring näringar och marknad påverkade utformningen av nykterhetssträvandena från 1800-talets mitt – och ända fram till vår egen tid. Med det liberala genombrottet och principen om näringsfrihet utmönstrades de alternativ som förespråkade stränga regleringar eller förbud. Det måste stå var och en fritt att tillverka eller försälja brännvin – så bjöd principen om näringsfrihet och rättigheter.

Nykterhetssträvandena tog form i ett frivilligt associationsväsende, där opinionsbildning var kungsvägen till ökad nykterhet. Men principer och praktik kom att peka i olika riktning. Nykterhetsassociationen leddes huvudsakligen av en elit av ämbetsmän och inflytelserika personer ur övre medelklass. Genom deras försorg skulle samhällets lägre skikt fostras till nyktra och skötsamma medborgare – samtidigt förespråkade den liberala ideologin och principerna medborgaraktivitet. Denna konflikt ledde småningom fram till breddorganiseringen i mer demokratiska folkrörelser som frikyrkorna och nykterhetsrörelsen med bl.a. IOGT.

Associationerna somnade in samtidigt som staten visade förnyade ambitioner att reglera och organisera olika samhällsområden. Under 1800-talets senare del kan man urskilja konturerna till den socialpolitik som tog form under 1900-talets början, med bl.a. vård av alkoholister och tydligare reglering av brännvinsnäringen, försäljning och utskänkning. Stora och medborgaraktivistiska nykterhetsorganisationer som IOGT passade då in som aktiva opinionsbildare. Byggstenarna i 1900-talets alkoholpolitik lades på plats.

Lars Båtefalks avhandling visar på en kontinuitet, men också brottytor, i samhällsutvecklingen i stort, och kring alkohol- och nykterhetsfrågor i synnerhet, under de senaste 200 åren. Ett längre perspektiv kan förhoppningsvis ge fördjupad förståelse och balanserade överväganden i dagens diskussioner kring dessa frågor.

Lars Båtefalk:
Staten, samhället och superiet. Samhällsorganisatoriska principer och organisatorisk praktik kring dryckenskapsproblemet och nykterhetssträvandena i stat, borgerlig offentlighet och associationsväsende ca 1770–1900
Historiska institutionen, Uppsala universitet
Disputation: 15 december 2000
Fakultetsopponent: docent Henrik Stenius, Helsingfors Universitet/Renvall institutet, Finland