Sultanens sändebud och hans berättelser om 1700-talets Sverige

När sultanens sändebud Mehmed Said Efendi äntligen steg i land i Stockholm sommaren 1733 hälsades han av – enligt egen utsago – ”druvklasar” av åskådare, kanonsalvor och en ståtlig kortege. Resan hade tagit mer än ett halvår och hemma i Istanbul rådde politisk oro efter att den reformvänlige och tulpanälskande sultanen Ahmed III störtats.

Historikern Joachim Östlund återskapar atmosfären och miljön kring Saids besök ”vid världens ände” och levandegör detaljerna i smått och stort. Visitens officiella syfte var att säkra återbetalningen av skulder som Karl XII ådragit sig i Bender, men Said var också ivrig att inhämta kunskap om samhälleliga innovationer och odla nya bekantskaper.

I en så kallad sefaretnâme – en diplomatisk rapport – gav Said ord åt sina förhoppningar om ett osmanskt politiskt och kulturellt närmande till Europa. Östlunds närläsning av Saids text och resa ger en unik inblick i osmanskt tänkande och smakprov på konsten att navigera i en värld bortom den egna.

Joachim Östlund är lektor i historia vid Lunds universitet. Han ägnar sin forskning åt kontakterna mellan Sverige och Osmanska riket och har ett särskilt intresse för slaveri, diplomati, kulturmöten och kunskapsutbyten. Han har tidigare utkommit med Saltets pris. Svenska slavar i Nordafrika och handeln i Medelhavet 1650–1770.

Joachim Östlund:
Vid världens ände. Sultanens sändebud och hans berättelser om 1700-talets Sverige
Nordic Academic Press
Utkom 2020