Sverige och biståndet 1945–1975
Decennierna efter andra världskriget tycktes samhällsbanan snitslad för Sveriges del – ändå upplevde allt fler, och i synnerhet en ung generation, att något var fel. Att Sverige, liksom andra industriländer, var en orättfärdig rikemansö i ett fattigdomshav.
Kraven på förändring växte sig också starkare internationellt, inte minst i FN där allt fler länder som tagit steget från kolonier till självständiga stater höjde sina röster.
Länge var Sverige en marginell deltagare inom u-landsbiståndet. Men det skulle ändras. Kravet på högre bistånd formerades kring en konkret siffra – ”enprocentmålet” – som kom att spela en avgörande roll i den snabbt expanderande svenska biståndspolitiken.
På 1970-talet framstod Sverige som en av de centrala aktörerna inom internationellt bistånd. Den svindlande uppgiften att göra världen bättre kunde kanske bli verklighet. Samtidigt började enigheten kring biståndet att spricka upp. Kritik kom från höger och vänster och själva biståndsarbetet tycktes i mångas ögon ha rört sig från idealism till professionalism och byråkrati.
Boken En svindlade uppgift tecknar bakgrunden till både utbyggnaden av och motståndet mot den officiella svenska biståndspolitiken. Den bygger bland annat på tidigare oanvänt material i Sidas och dess föregångares arkiv.
Annika Berg är docent i idéhistoria, Urban Lundberg är docent i historia, och Mattias Tydén är docent i historia.
Annika Berg, Urban Lundberg & Mattias Tydén:
En svindlande uppgift. Sverige och biståndet 1945–1975
Ordfront Förlag
Utkom 2021
Recension i Dagens Nyheter
