Sveriges hembygdsförbund har frågat ut EU-kandidaterna

Vilken makt vill vi ge EU i beslut som påverkar de svenska natur- och kulturlandskapen? Och hur värderar man civilsamhället och det lokala inflytandet över närmiljön? Sveriges hembygdsförbund har ställt frågor till riksdagspartiernas kandidater inför söndagens val till Europaparlamentet.

– Många beslut i EU påverkar de svenska natur- och kulturlandskapen. Vi menar att dessa beslut måste vara möjliga att anpassa efter lokala och regionala förhållanden, oavsett om det handlar om våra landskap, våra näringar eller det civila samhället. Det står inte i motsättning till en kraftfull klimatpolitik, säger Jan Nordwall, generalsekreterare vid Sveriges hembygdsförbund.

Politikerna har besvarat frågor om hur man ser på politiken för skogen, odlingslandskapet och andra frågor som påverkar den gemensamma miljön. Frågor har också ställts om lokalt inflytande. Svaren visar på skillnader inom en rad områden. Det handlar om olika syn på graden av inflytande från EU, om brukande kontra bevarande samt kulturmiljö i förhållande till den av människan mer opåverkade miljön. Men det finns också skillnader när det gäller hur man ser på finansiering och möjlighet till lokal påverkan.

Flera av kandidaterna pekar på vikten av finansiering för vård av viktiga kulturmiljöer. Uppfattningarna går dock isär om det är EU eller svenska staten som ska bidra med detta. I EU:s tidigare landsbygdsstöd fanns medel för nationella insatser, bland annat investeringsbidrag för hembygdsgårdar. Detta saknas i EU:s nya landsbygdsstöd och Socialdemokraterna hör till dem som beklagar att detta tagits bort. De ser det också som mycket viktigt att ideella organisationer ska kunna ta del av EU-medel för kulturmiljöarbete och landskapsvård.

– Vi har påtalat för riksdagens kulturutskott att förlusten av de nationella stödåtgärderna i landsbygdsstödet innebär ett stort avbräck för alla som arbetar med att bevara kulturmiljöer som är viktiga för förståelsen av hur landskapet har brukats historiskt, kommenterar Nordwall.

Samtliga EU-kandidater lyfter i olika ordalag fram vikten av lokalt inflytande. Flera hänvisar till Århuskonventionen men Miljöpartiet är de enda som nämner EU:s landskapskonvention, som togs fram på initiativ av Europarådet år 2000. Konventionen lyfter fram landskapens många värden och vikten av att främja allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i hur landskapen bevaras och utvecklas. Sverige ratificerade konventionen 2010 och har därmed förbundit sig att följa konventionens regler vid all landskapsplanering och vård.

– Den europeiska landskapskonventionen borde vara vägledande för alla beslut som påverkar natur- och kulturlandskapet, men i Sverige har man inte tillmätt den någon större vikt. Det är synd och tyder snarare på att man från myndighetshåll inte ser konventionen som viktig, något som vi är mycket kritiska mot, säger Nordwall.

Ett exempel där meningarna går isär är frågan om EU:s vattendirektiv där Tidöpartierna har valt att pausa den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraft, något som också har fått betydelse för kulturmiljöer vid vatten.

– I fallet med miljöanpassning till fria flöden i vattendrag befarar vi att viktiga kulturhistoriska värden riskerar att gå förlorade. Vi välkomnar därför att omprövningen har pausats eftersom samråden helt enkelt inte har fungerat, säger Jan Nordwall.

Här finns Sveriges hembygdsförbundets frågor och EU-kandidaternas svar: www.hembygd.se/euvalet2024

(2024-06-04)