Järnålderns guld

Sedan urminnes tider har människan känt till och fascinerats av guld. Varför är det så? En förklaring är att guld förekommer i ren form i naturen. Det har alltså varit möjligt att hitta klumpar av rent guld, som man har kunnat ta till vara och bearbeta. Dessutom är guld en mjuk metall, lätt att bearbeta. Guld ändrar inte heller sin gula glans. Det påminner om solen – solen som hyllades som en gudom i många kulturer.

De äldsta guldföremålen som tillverkats av människor har hittats i Svarta havsområdet, i dagens Bulgarien. Fynden dateras till tiden 4 700–4 200 före vår tideräknings början. Några tusen år senare, under stenålderns slutskede, nådde de första guldfynden Skandinavien.

Kent Andersson beskriver hur guldet fick en betydande roll i det fornnordiska samhället, inte minst under järnåldern. Han beskriver viktiga fyndplatser och visar hur guldet används i dag, och om vilka vanliga och mer storslagna föremål som tillverkas, till exempel guldmedaljer.

Kent Andersson, docent i historia och med många års arbete på Historiska museet, bland annat som ansvarig för Guldrummet. Han är författare till åtskilliga böcker, senast Järnålderns djur och Järnålderns symboler och dolda skatter. Bosatt i Uppsala.

Han har skrivit en rad populärvetenskapliga böcker, däribland Völvor, krigare och vanligt folk. Berättelser från järnåldern, Det förflutnas ansikte. Öga mot öga med forntiden och Järnålderns djur. I verklighet och saga.

Kent Andersson:
Järnålderns guld. Forntidens gyllene skatter
Carlsson Bokförlag
Utkom 2024