Tapetmakerskor

I oktober 1739 argumenterade en ung och ogift kvinna vid namn Maja i Stockholms hallrätt med både list och stil. Hon ville få till stånd att tillverka tapeter tillsammans med en änka som hette Maria. Till de manliga tapetmakarnas förtret beslutade hallrätten att ge kvinnorna rätt.

I boken Tapetmakerskor. Självständiga yrkeskvinnor i 1700-talets Stockholm möter vi kvinnor som målade och tryckte tapeter, drev egna rörelser, skapade sig en yrkesstatus och fick erkännande av huvudstadens elit. Tapetmakerskornas historia berättar inte bara om vilka utmaningar dessa kvinnor stod inför utan också om hur deras yrkesskicklighet och förmågan att samarbeta, ta tillfället i akt, handla med kvickhet och briljera i sociala koder var avgörande när dessa kvinnor beredde väg för papperstapetens genombrott i Sverige.

Få yrkeskvinnor i 1700-talets Stockholm var lika skickliga och samtidigt självständiga som tapetmakerskorna. Mia Skotts forskning om dessa kvinnor erbjuder helt nya perspektiv på kvinnors förmåga att konkurrera med männen, vars dominans på området har beskrivits som total.

Mia Skott är historiker, skribent och föreläsare. Hon har forskat om kvinnors agens och självständiga yrkesverksamhet under svenskt 1700-tal.

Mia Skott:
Tapetmakerskor. Självständiga yrkeskvinnor i 1700-talets Stockholm
Stockholmia förlag
Utkom 2022