De svenska museerna har ökat sin omsättning med 20 procent under de senaste sju åren. Bäst går det för de centrala museerna. För de regionala och kommunala museerna är bilden splittrad. Det visar en analys av museernas ekonomiska utveckling som genomförts av Riksutställningar.

– På det stora hela går det bra för Sveriges museer. Men det finns också museer ute i landet som fått så tuffa ekonomiska villkor att verksamheten på sikt kan utarmas, säger Mats Persson, generalsekreterare vid Riksförbundet Sveriges museer.

Bland de regionala och kommunala museerna är bilden splittrad, både vad gäller olika museer och under analysperioden. Sett till hela perioden 2005-2012 har 60 procent av de regionala museerna haft en ekonomisk tillväxt över tjänsteprisindex. Men nära hälften av de regionala museerna visar på en krympande ekonomi efter 2009 och en del har till och med mindre att röra sig med nu än vad de hade 2005. Andra har haft en ekonomisk tillväxt på 30 procent eller mer under perioden.

Bland de kommunala museerna redovisar 62 procent att de har haft en negativ ekonomisk utveckling sedan 2009. Sett till hela perioden 2005-2012 har dock en majoritet av museerna, 66 procent, haft en god ekonomisk tillväxt.

De centrala museerna har ökat sina intäkter med 37 procent de senaste sju åren och har därmed en bra ekonomi. Den främsta orsaken till den förbättrade ekonomiska situationen bland centralmuseerna är att de statliga bidragen ökat med 200 miljoner, en ökning med nästan 20 procent, samt de återinförda entréavgifterna. Många centrala museer har också blivit bättre på att utnyttja de höga besökstalen och ökat sina intäkter via entréer och försäljning.

Riksutställningars analys bygger på de årliga sammanställningar av museernas situation som nu genomförs av Myndigheten för Kulturanalys och tidigare gjordes av Statens Kulturråd.