Unikt källmaterial om polska fångar undersökt

Vid krigsslutet 1945 tog en polsk forskare i Lund, Zygmunt Lakocinski, initiativ till att intervjua polska krigs- och koncentrationslägerfångar som kom till Sverige. Intervjuerna skrevs ned och materialet samlades i vad som kom att kallas Polskt källinstitut i Lund. Totalt intervjuades 514 f.d. fångar fram till dess att verksamheten avslutades i november 1946.

Lakocinski skrämdes upp av baltutlämningen 1946 och skickade hela materialet till Stanforduniversitetet i USA för deponering. Efter 25 år skickades det tillbaka till Lund där det fram till 1996 förvarades som en låst deposition på universitetsbiblioteket.

Nu är det tillgängligt och en första forskningsansats görs i en C-uppsats som läggs fram vid avdelningen för historia, Linköpings universitet. Artur Szulc har i uppsatsen med titeln Undermänniskor. Att överleva helvetet gått igenom ett urval av materialet och analyserar de berättelser som de f.d. fångarna gav av sina vistelser i lägren och hur de överlevde.

De polska icke-judiska fångarna betraktades av nazisterna som undermänniskor och utnyttjades främst som slavarbetare i tunga industrier. Det är inte oväntat en mycket svart bild som ges av livet i lägren, av omänsklig behandling, misshandel, svält och smuts, sjukdomar och död. Men också en bild av mänsklighet, styrka och olika överlevnadsstrategier, om fångvakter som delade med sig av sin mat och om hur moralen hölls upp genom att fångarna ordnade polska kulturkvällar, religiösa aktiviteter och dold undervisning.

Artur Sculz betonar nationalitetens och religionens betydelse för överlevnad. De som överlevde gjorde det på en kombination av slump, anpassningsförmåga och medmänsklighet, är hans slutsats.

(2001-02-04)