Fler skyddade kulturmiljöer i Sverige

Antalet skyddade och utpekade kulturmiljöer i Sverige ökar, visar en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys. Det gäller såväl byggnadsminnen och kulturreservat som fornminnen.

Det är tredje gången som Myndigheten för kulturanalys sammanställer kulturmiljöstatistik från flera olika aktörer. Rapporten redogör för skyddade och utpekade kulturmiljöer, kulturmiljöarbetets anslag och ekonomi, verksamhet och årsarbetskrafter samt stöd till civilsamhället.

Rapporten Kulturmiljöstatistik visar att antalet skyddade och utpekade kulturmiljöer ökar. Till exempel ökar antalet fornlämningar över tid. År 2021 tillkom även tolv byggnadsminnen och åtta statliga byggnadsminnen. Nybildandet av kulturreservat har återupptagits efter att det stått stilla några år. Två nya kulturreservat, Dikarbackens odlingslandskap och Kulturens Östarp, bildades 2021. Det fanns då 47.

Över 1,3 miljarder kronor gick till Riksantikvarieämbetet, den kyrkoantikvariska ersättningen, anslaget till bidragsfastigheter och bidraget till kulturmiljövård 2021. Det är en ökning med 6 procent i fasta priser sedan 2020. Utöver det gick över 1 miljard i EU-medel till kulturmiljö i olika miljöersättningar och miljöinvesteringar.

I rapporten presenteras också ny statistik om länsmuseernas kulturmiljöarbete. De hade 231 årsarbetskrafter kopplade till kulturmiljö 2021, de flesta av dem ägnades åt kunskapsuppbyggnad. Det civila samhället stöddes bland annat med över 21 miljoner kronor i bidrag 2021. Sveriges hembygdsförbund var den största stödmottagaren.

Rapporten Kulturmiljöstatistik (Kulturfakta 2022:6) finns att läsa på Myndigheten för kulturanalys hemsida.

(2022-12-22)

Se även Kulturmiljöområdet fortsatt svåröverskådligt (2020-02-05)