Våldsamma kvinnor i 1800-talets Sverige

Kvinnors våld har – med undantag av barnamord – inte fått någon större uppmärksamhet i forskningen, vare sig i samtiden eller historisk tid. Detta trots att kvinnors våldsutövande har varit vanligare än vad som antagits, och att kvinnor även kunnat uppträda lika aggressivt och våldsamt som män.

I Ilska, desperation och lömska försåt tar författarna ett grundligt grepp om kvinnors våldsbrottslighet på 1800-talet – en tid av omfattande samhällsförändring. Vad drev kvinnorna till att begå våldsdåd? Vilka former tog sig våldet och mot vilka riktades det? Författarna belyser bland annat allvarliga brott som mord och misshandel, men även våld mot den egna kroppen som självmord eller aborter.

Historikerna Roddy Nilsson och Marie Eriksson argumenterar här för en utvidgad och mer nyanserad förståelse av våld och kön: kvinnor som brukar våld bör inte ensidigt reduceras till objekt och offer för mäns brutalitet eller för patriarkala strukturer. Kvinnorna i studien framträder istället som historiska subjekt med avsikter, kapacitet och ansvar för sina handlingar.

Roddy Nilsson är professor i historia vid Göteborgs universitet. Hans forskning har framförallt rört sig inom områdena historisk kriminologi, kriminalpolitik och sociala problem. Marie Eriksson är historiker och lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning är huvudsakligen inriktad mot genus och våld.

Roddy Nilsson & Marie Eriksson:
Ilska, desperation och lömska försåt. Våldsamma kvinnor i 1800-talets Sverige
Nordic Academic Press
Utkom 2020