En ny avhandling undersöker efternamnsbyten 1925–2015 för att se varför personer byter efternamn, hur viktigt efternamnet har varit för samhörighetskänslan inom familjen och i vilken utsträckning namnbytarna själva skapade sina efternamn.
Läs merVad hände på Stockholms krogar under 1800-talet? Läs om spelets roll, nattlivets charm och krogar som samlingsplats för spänning och socialt umgänge.
Läs mer
Ett tvärvetenskapligt projekt har gjort att skulptören Oscar Nilsson har kunnat göra en rekonstruktion av ansiktet på en av besättningsmännen på Kronan som sjönk i strid 1676.
Läs mer
Boken skildrar Ferdinand Bobergs rika bidrag till arkitektur, design av möbler och konstföremål, etsning och akvarell. Den fördjupar bilden av den ovanliga personen, uppvuxen i Norbergs gruvsamhälle och gift med konstnären Anna Boberg.
Läs mer
Det ekumeniska mötet i Stockholm 1925 är en historisk milstolpe som har haft avgörande betydelse för kyrklig samverkan och fredsarbete. Mötet samlade en för sin tid unik bredd av representanter för världens kyrkor och markerade en vändpunkt i kyrkornas syn på kristen enhet och samverkan.
Läs mer
Svenska Akademien har sedan instiftandet 1786 haft en direktör som är ordförande vid mötena. Högtidssammankomsten i december öppnas med ett tal av direktören och i denna antologi har 18 av dem samlats, alltifrån Johan Olof Wallins från 1827 till Ellen Mattsons från 2022.
Läs merTestamentets utveckling i svensk historia Ett testamente har genom historien varit mer än en juridisk handling. Det är ett dokument som speglar tidens lagar, sociala strukturer och personliga önskemål. I Sverige har testamentet...
Läs mer
År 2025 markerar 250 år av etablerat judiskt liv i Sverige. I regleringsbrev för 2025 har regeringen gett uppdrag till ett antal myndigheter att bidra till att uppmärksamma 250-årsjubileet.
Läs mer
En ny avhandling studerar samhällselitens omsorg om sina döda – förberedelser, klädsel och utsmyckning av deras kroppar samt kistornas inredning med växter och textilier – i Sverige under tidigmodern tid. Genom att fokusera på dessa materiella praktiker blir det möjligt att utforska förändrade föreställningar om döden och döda kroppar.
Läs mer
De kvinnliga trädgårdsarkitekternas entré i en mansdominerad bransch vid 1900-talets början sammanfaller med det moderna Sveriges framväxt. Sjukhusparker, industrier och lekplatser skulle gestaltas, likaså uteplatser och gårdar vid förorternas hyreshus, radhus och villor. Många kvinnor kom att göra viktiga insatser i en yrkesroll som fick allt fastare kontur.
Läs mer
