Birger Furugård och de första svenska nazisterna

Birger Furugård var den svenske Führern i det tyska nazistpartiets ögon, och han stod i ständig kontakt med främst Heinrich Himmler och Hermann Göring. Men han var också skandalernas man och ett ständigt ämne för humorister och satiriker. Veterinären, eller ”kodoktorn” som han allmänt kallades, från de värmländska skogarna utmanade så väl demokratin som den goda smaken.

I biografin En värmländsk Hitler berättas för första gången hela historien om politikern, privatpersonen och om hans politiska rörelse. I centrum står en charmig, vältalig men ytterst problematisk politisk ledare med uppenbara privata tillkortakommanden som hölls om ryggen av de höga ledarna i det tyska nazistpartiet. Furugård var ständigt ifrågasatt, även av sina egna, men också beundrad och hyllad. Han älskades bland annat för sina tillkortakommanden som i sympatisörernas ögon gjorde honom djupt mänsklig. Detta gör honom till en ovanlig ledare i en auktoritär rörelse. Kring Birger Furugård samlades en samling egensinniga individer som utmanade polisen och lagstiftarna likväl som sina politiska motståndare.

Det första svenska nazistpartiet bildades inte långt efter det tyska, och det var därtill det första utanför den tyskspråkiga världen. I boken tecknas en bild av hur det gick till i den svenska naziströrelsen under de år då det stod och vägde, och då nazismen kunde ha blivit en faktor att räkna med även i vårt eget land. Det handlar om hemliga beväpnade skyddskårer, oförblommerat judehat, falska attentat, umgänge med nazistpartiets höjdare men framför allt om drömmar om en annan värld.

Boken avslöjar i detalj hur täta och omfattande kontakterna var med NSDAP i Tyskland. Nazistpartiet lade sig i hög grad i svenska angelägenheter och hade ofta rapportörer på plats. Det fanns tyska nazister närvarande vid nästan alla större partiarrangemang och mer eller mindre officiella rapportörer som författade detaljerade rapporter som lästes av Adolf Hitler och hans kansli. Dessutom ges den bitvis okända berättelsen om alla försök som gjordes för att förmå Birger Furugård att göra politisk comeback under 1940-talet. Svenska nazister hoppades på att även Sverige skulle ockuperas av Nazi-Tyskland precis som Norge och Danmark och såg Furugård som en tänkbar svensk Quisling.

Författaren lyfter frågeställningar om vad som får en människa att bli politisk extremist och vad som krävs för en förändring, om en sådan ens är möjligt. Birger Furugård bytte aldrig uppfattning, trots att han hade vänner som avrättades i Tyskland och trots närheten till ett världskrig inpå knutarna i det ockuperade Norge. Inte ens när hans älskade dotter gifte sig med en norsk motståndsman.

Läsaren får lära känna så väl Birger Furugård som hans bröder och andra som stod honom nära, och också ta del av hur hans kontakter såg ut med det tyska nazistpartiet, framför allt med Heinrich Himmler. Boken bjuder, sitt allvarliga ämne till trots, även på underhållande skildringar av hur det gick till i den svenska naziströrelsen vid den här tiden.  Boken bygger på ett omfattande grävande i svenska och utländska arkiv. Den presenterar delvis helt ny information och kastar nytt ljus över tidigare omskrivna händelser.

Anna-Lena Lodenius är journalist och författare till ett femtontal böcker. De flesta handlar om radikala och våldsbejakande politiska och religiösa rörelser. on debuterade 1988 och tre år senare kom Extremhögern som hon skrev tillsammans med författaren Stieg Larsson.

Anna-Lena Lodenius:
En värmländsk Hitler. Birger Furugård och de första svenska nazisterna
Historiska Media
Utkom 2021