“Digitaliseringen av kulturarvet brådskar”

Återstartsutredningens betänkande

Det behöver göras en omfattande satsning på digitalisering av kulturarvet. Det framgår av Återstartsutredningens betänkande som överlämnades till kulturminister Amanda Lind i dag.

I utredningen “Från kris till kraft” konstateras att digitaliseringen brådskar och därför föreslås en treårig satsning på 150 miljoner kronor under 2022 och 325 miljoner kronor per år under 2023 och 2024 för museer och arkiv. Förslaget skiljer sig markant från den budget som regeringen presenterat, där satsningen på museernas digitalisering ligger på 20 miljoner kronor under 2 år, påpekar intresseorganisationen Sveriges Museer.

– Under pandemiåret 2020 hade Sveriges museer hela 216 miljoner digitala besök, vilket visar behovet av museernas innehåll. Regeringens budgetförslag på 20 miljoner kronor för kulturarvets digitalisering räcker inte långt. Utredningens förslag är däremot en seriös satsning som tar behovet av digitaliseringen på allvar, säger Jeanette Gustafsdotter, generalsekreterare för Sveriges Museer.

För att ta tillvara den digitala utveckling som skett under pandemin och möta de utmaningar som digitaliseringen medför föreslår utredningen att regeringen genomför en omfattande satsning på digitalisering av kulturarvet, tillsätter en utredning om nationell samordning av bibliotekens utlån av e-böcker och beslutar om kompetenshöjande insatser inom upphovsrätt.

– Återstartsutredningen blir nu ett strategiskt viktigt verktyg och en bra utgångspunkt i den återstart av Sveriges kulturliv som vi står inför. Det känns väldigt glädjande att ta emot detta betänkande och fortsätta arbetet, där kulturbudgeten för nästa år är en pusselbit. Kulturens kris är inte över med publiklättnaderna, nu behövs uthållighet och gemensamma krafttag framåt, säger kulturminister Amanda Lind (MP).

– Det är mycket glädjande att utredaren framhäver betydelsen av en storskalig digitalisering. KB, Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet har samlat lyft det här behovet vid flera tillfällen, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

I uppdraget ingick även att titta på hur andra relevanta länder hanterat pandemins konsekvenser för kultursektorn, samt identifiera strukturella problem inom kultursektorn som synliggjorts till följd av pandemin. Utredningen föreslår också att en fristående kulturstiftelse inrättas från vilken kulturinstitutioner kan söka pengar.

– Sveriges Museers rapport ”Armlängds avstånd” (juli 2021) visade att en fjärdedel av museicheferna har blivit utsatta för påverkan eller försök till påverkan från beslutsfattare och att det bland regionala och kommunala museer var en dryg tredjedel som blivit utsatta för försök till påverkan. Utredningens förslag om en oberoende kulturstiftelse där man kan söka pengar är ett steg i rätt riktning för att värna museernas professionella oberoende, säger Jeanette Gustafsdotter, generalsekreterare Sveriges Museer.

(2021-09-30)

Se även Utökade stöd till museerna i budgeten 2022 (2021-09-14)