Olaus Magnus (1490-1557) var enligt sin egen uppfattning motståndare till den lutherska läran, en katolicismens trogne tjänare. I kungen Gustav Vasas ögon var han en rebelliske undersåte, landsförrädare och intrigant.

Dåtidens omvärld såg honom som en obeveklig nordbo, Sveriges siste katolske ärkebiskop. Eftervärlden betraktade Olaus Magnus som en renässansande, som en av det svenska 1500-talets mest framstående intellektuella, som landets främsta kartograf och folklivsskildrare, och upphovsmannen till två mästerverk: Carta marina, 1539, och Historia om de nordiska folken, 1555.

Uppgifterna om Olaus Magnus och hans liv är knappa, inte ett enda proträtt av honom är bevarat, dock rymmer hans verk en hel del information som låter oss komma den osynlige ärkebiskopen närmare in på livet.

Litteraturvetaren Elena Balzamo har studerat Olaus Magnus verk och ger oss en bild av Sveriges sista katolske ärkebiskop.

Elena Balzamo:
Den osynlige ärkebiskopen. Essäer om Olaus Magnus
Atlantis
Utkom 2015