Familjehistoria, historieintresse och släktforskningsupplevelser

I avhandlingen Ordinary people, meaningful pasts undersöks tre släktforskningsupplevelser som utgår från en svensk kontext och fungerar som exempel av det som på engelska kallas för public pedagogical spaces. Avhandlingen analyserar vilka narrativ som framträder och deltagarnas förhandlingar av dessa. Ökad digitalisering och snabbt utvecklad teknik påminner oss om hur instabil samtiden är. Problem och utmaningar i form av pandemier, hackerattacker och krig väcker existentiella frågor och underblåser människors strävan mot att förankra sig i det förflutna. Dessa tendenser förstärker även behovet av att studera släktforskning vetenskapligt vilket ännu inte fullt ut återspeglas av det växande intresset. I avhandlingen ses public pedagogy som relationellt lärande bortom formella institutioner men nära sammanvävt med samhället.

Det omfattande intresset för släktforskning och det förflutna representeras i denna avhandling av tre fallstudier. De inkluderar narrativen hos deltagare i den svenska släktforsknings-TV-serien Allt för Sverige, resultat från fyra genetiska släktforskningsföretag samt deltagares narrativ i två svenska icke-formella släktforskningskurser. För att analysera dessa används ett konceptuellt ramverk bestående av Rüsens historiska narrativa typologi, Halls encoding-/decodingmodell och Ellsworth användning av public pedagogy som relationellt och format av vad Ellsworth benämner transitional spaces i byggandet av kunskap. Centralt i denna hermeneutisk-fenomenologiska avhandling är betoningen av den pedagogiska processen, snarare än kunskapen som produkt, vilket återspeglas i användandet av begreppet Bildung som kultivering av hela människan.

Resultaten ger en mer nyanserad bild av familjehistoria, historieintresse och släktforskningsupplevelser än den som ofta presenteras. Deltagarna anser inte bara att de extraordinära resultaten och aktiviteterna som värdefulla, utan även att det vardagliga uppfattas som betydelsefullt och bidrar till utvecklingen av förståelse och mening. Oavsett den fysiska platsen för upplevelsen illustreras dessutom den pedagogiska avsikten genom deltagarnas interaktioner och förhandlingar. Att besöka en bondgård omgiven av stenmurar byggda av deras förfäder, upptäcka att en släkting bara hade fem skedar enligt testamentet, eller utforska en djupkarta för att spåra förfädernas rörelser ger ytterligare möjligheter att jämföra, bekräfta och/eller utmana tidigare kunskaper med ny information och nya erfarenheter, vilket bekräftar den breda räckvidden av public pedagogy.

Trots förekomsten av motsägelsefulla framställningar av det förflutna i de undersökta fallen, visar deltagarna aktörskap i sina förhandlingar, vilket resulterar i ökad empati och ett berikat historiemedvetande. Att utforska släktforskningsupplevelser som pedagogiska miljöer för lärande ger en mer nyanserad inblick i det breda fältet public pedagogy. Denna avhandling bidrar med nya insikter från en svensk kontext, från ett deltagarperspektiv och med en pedagogisk inriktning, till det växande intresset för släktforskning. Avhandlingen belyser potentialer i att undersöka de små, till synes triviala, vardagliga föremålen och händelser. Dessutom bidrar den med en mer omfattande förståelse av public pedagogy som synnerligen komplext och relationellt.

Karen Ann Blom:
Ordinary people, meaningful pasts. Negotiating narratives in public pedagogical spaces of family history research
Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping
Disputation: 5 april 2024