Fornnordiska verser är rika på suggestiva ordpar som hjálm ok brynju (’hjälm och brynja’), gull ok gersímar (‘guld och skatter’) och hringa ok hróðrkvæða (’ringar och lovdikter’), där ljud, rytm och bildspråk flätas samman till kraftfulla uttryck. En ny avhandling utforskar hur skalders diktning vävde in dessa konstruktioner i verserna för att skapa suggestiva sekvenser och levande bildspråk.

Uppsala universitets huvudbyggnad är en av få välbevarade intakta miljöer från 1880-talet och har en särställning inom svenska arkitektur. Det gäller både fasaden och hela inredningen som till stor del är kvar precis som när huset invigdes, visar en ny avhandling.

1400- och 1500-talen var mycket händelserika sekler i Sverige. Historieskrivningen spelade en viktig roll och åtskilliga historieverk författades. Trots att historieskrivning kunde fylla flera olika funktioner erbjöd den inte minst möjligheter att både försvara och angripa makthavare, ämbeten och kollektiv.

I en ny avhandling jämförs engelska fängelseskepp i Portsmouth med fästningsfängelser på den svenska västkusten under sent 1700-tal och fram till mitten av 1800-talet. Fängelserna var inte ändamålsenligt byggda och fångarna levde under fruktansvärda förhållanden. Trots att detta var väl känt i samtiden skulle det dröja lång tid innan de avvecklades.

År 1657 erövrade den svenska armén den danska fästningen Frederiksodde och tvingade dess försvarare att överlämna sina fanor. Detta blev startskottet för en process där erövrade fanor musealiserades och gjordes till kulturarv. En ny avhandling undersöker militära fanors roll i tidigmodern svensk kulturarvsproduktion.

Vad händer när man låter AI “lyssna” på över 15 000 timmar av svensk public service-radio? I en ny avhandling utforskas just detta, och avslöjar hur ljudbilden mellan 1980 och 1999 präglades av allt större variation – samtidigt som mönstren i sändningsschemat blev allt tydligare.

Datorer, OH-apparater, skolbänkar och annan utrustning har satt sin prägel på undervisningen i den svenska skolan under olika tider. Samtidigt har utrustningen också förändrats av idéerna om hur undervisningen borde bedrivas, visar en ny avhandling.

Den svenska högskolan har under loppet av ett halvt sekel genomgått omfattande omvandlingar, från en elitinstitution med bildningsideal till en massutbildning präglad av marknadslogik, konkurrens och effektivitet. I en ny avhandling undersöks hur olika aktörer har försökt påverka och omförhandla den högre utbildningens roll i samhället.

I avhandlingen Kampen om folkhemskristendomen problematiseras tidigare uppfattningar om att modernisering, demokratisering och sekularisering ledde till kristendomens omedelbara nedgång och marginalisering i skolan.

Avhandlingen They Called Me ”Hot-Blooded” utforskar Viveca Lindfors stjärnskap i relation till filmstjärnkulturer i Sverige och utomlands. Huvudsyftet är att lyfta fram förbisedda delar av svensk filmhistoria som knyter an till medieföreställningar och filmindustriella praktiker.

Dagens klassrum inkluderar ofta elever med olika kulturella, etniska, religiösa och språkliga bakgrunder. Detta är förknippat med särskilda didaktiska överväganden för historielärare. En ny avhandling visar hur lärarnas uppfattningar om betydelsen av klassrummens mångfald framgår i relation till deras syn på historieundervisningen.

Vilken kunskap om förhistorisk tid förmedlades i skolans undervisningsresurser åren 1900 till 2020 och hur väl stämmer den överens med samtida arkeologisk forskning? Detta studeras i en ny avhandling.

Hur såg de politiska motsättningarna ut i Sverige mellan 1788 och 1840? I en ny avhandling presenteras ett nytt och överraskande perspektiv. Det visar sig att den vanligt förekommande tolkningen av denna period i termer av liberaler och konservativa inte nödvändigtvis speglar hur människor själva upplevde sin samtid.

Det räcker inte med militär och ekonomisk beredskap under kris- och krigstider – det krävs även en befolkning som är nationellt lojal, offervillig och motståndskraftig. Det var staten, statskyrkan och många andra samhällsaktörer överens om under andra världskriget. Alla tyckte att ”andlig beredskap” var nödvändig men det fanns oenighet om vad som krävdes, visar en ny avhandling.

År 1361 invaderade den danske kungen Valdemar Atterdag Gotland. Knapphändiga skriftliga källor berättar att flera strider ägde rum samt att danskarna gick segrande ur ett avgörande slag utanför Visby. En ny avhandling presenterar och analyserar det slagfältsarkeologiska materialet från slaget vid Mästerby några dagar före Visbyslaget.

”Den internationella fascismens ledare”. På detta sätt ska den svenska fascisten Per Engdahl, enligt egen uppgift, ha betecknats i början av 1960-talet. Det finns ett visst mått av sanning i denna beteckning visar en ny avhandling som tecknar bilden av Engdahls politiska tänkande.

Agda Östlund (1870–1942) tillhör en kategori av politiskt aktiva arbetarkvinnor som ofta hamnat i skymundan i den svenska arbetarrörelsens historia. En ny avhandling undersöker hur hon formade sin politiska karriär retoriskt, från kampen om rösträtten till det avslutande arbetet i riksdagen.

En ny avhandling visar att skattelagstiftningen kring arbetsinkomster sedan 1920-talet tycks å ena sidan ha baserats på två centrala ideal: att skattebetalare bör ha god skattemoral och god arbetsmoral. Å andra sidan har de antagits sakna kompetens att förstå lagstiftningen.

Experter hade stor makt att utforma den ekonomiska politiken i 1970-talets Sverige. Och det gick det faktiskt inte så dåligt för Sverige som man kan tro, trots att det rådde oljekris, visar en ny avhandling i ekonomisk historia.

I en ny avhandling utforskas högre utbildning – gymnasial och eftergymnasial utbildning – som en kanal för att bygga upp en utbildad elit i Danmark, Norge och Sverige och den högre utbildningens tillväxt under 1800- och tidigt 1900-tal.