
Striden om den högre utbildningen
Den svenska högskolan har under loppet av ett halvt sekel genomgått omfattande omvandlingar, från en elitinstitution med bildningsideal till en massutbildning präglad av marknadslogik, konkurrens och effektivitet. I en ny avhandling undersöks hur olika aktörer har försökt påverka och omförhandla den högre utbildningens roll i samhället.

Kristendoms-undervisningens roll i den demokratiska skolan
I avhandlingen Kampen om folkhemskristendomen problematiseras tidigare uppfattningar om att modernisering, demokratisering och sekularisering ledde till kristendomens omedelbara nedgång och marginalisering i skolan.

Filmstjärnan Viveca Lindfors karriär
Avhandlingen They Called Me ”Hot-Blooded” utforskar Viveca Lindfors stjärnskap i relation till filmstjärnkulturer i Sverige och utomlands. Huvudsyftet är att lyfta fram förbisedda delar av svensk filmhistoria som knyter an till medieföreställningar och filmindustriella praktiker.

Historieämnet och mångfalden
Dagens klassrum inkluderar ofta elever med olika kulturella, etniska, religiösa och språkliga bakgrunder. Detta är förknippat med särskilda didaktiska överväganden för historielärare. En ny avhandling visar hur lärarnas uppfattningar om betydelsen av klassrummens mångfald framgår i relation till deras syn på historieundervisningen.

Undervisning om förhistorisk tid i skolan 1900—2020
Vilken kunskap om förhistorisk tid förmedlades i skolans undervisningsresurser åren 1900 till 2020 och hur väl stämmer den överens med samtida arkeologisk forskning? Detta studeras i en ny avhandling.

Partibegrepp i Sverige 1788–1840
Hur såg de politiska motsättningarna ut i Sverige mellan 1788 och 1840? I en ny avhandling presenteras ett nytt och överraskande perspektiv. Det visar sig att den vanligt förekommande tolkningen av denna period i termer av liberaler och konservativa inte nödvändigtvis speglar hur människor själva upplevde sin samtid.

Andlig beredskap under andra världskriget
Det räcker inte med militär och ekonomisk beredskap under kris- och krigstider – det krävs även en befolkning som är nationellt lojal, offervillig och motståndskraftig. Det var staten, statskyrkan och många andra samhällsaktörer överens om under andra världskriget. Alla tyckte att ”andlig beredskap” var nödvändig men det fanns oenighet om vad som krävdes, visar en ny avhandling.

Slaget vid Mästerby 1361
År 1361 invaderade den danske kungen Valdemar Atterdag Gotland. Knapphändiga skriftliga källor berättar att flera strider ägde rum samt att danskarna gick segrande ur ett avgörande slag utanför Visby. En ny avhandling presenterar och analyserar det slagfältsarkeologiska materialet från slaget vid Mästerby några dagar före Visbyslaget.

Fascisten Per Engdahls ideologi 1930–1968
”Den internationella fascismens ledare”. På detta sätt ska den svenska fascisten Per Engdahl, enligt egen uppgift, ha betecknats i början av 1960-talet. Det finns ett visst mått av sanning i denna beteckning visar en ny avhandling som tecknar bilden av Engdahls politiska tänkande.

Agda Östlunds retoriska karriär
Agda Östlund (1870–1942) tillhör en kategori av politiskt aktiva arbetarkvinnor som ofta hamnat i skymundan i den svenska arbetarrörelsens historia. En ny avhandling undersöker hur hon formade sin politiska karriär retoriskt, från kampen om rösträtten till det avslutande arbetet i riksdagen.

Så formade dolda ideal vårt skattesystem
En ny avhandling visar att skattelagstiftningen kring arbetsinkomster sedan 1920-talet tycks å ena sidan ha baserats på två centrala ideal: att skattebetalare bör ha god skattemoral och god arbetsmoral. Å andra sidan har de antagits sakna kompetens att förstå lagstiftningen.

Ekonomiska experter på frammarsch i oljekrisens Sverige
Experter hade stor makt att utforma den ekonomiska politiken i 1970-talets Sverige. Och det gick det faktiskt inte så dåligt för Sverige som man kan tro, trots att det rådde oljekris, visar en ny avhandling i ekonomisk historia.

Högre utbildning och Skandinaviens utveckling 1800–1929
I en ny avhandling utforskas högre utbildning – gymnasial och eftergymnasial utbildning – som en kanal för att bygga upp en utbildad elit i Danmark, Norge och Sverige och den högre utbildningens tillväxt under 1800- och tidigt 1900-tal.

Perspektiv på efternamnsbyten 1925–2015
En ny avhandling undersöker efternamnsbyten 1925–2015 för att se varför personer byter efternamn, hur viktigt efternamnet har varit för samhörighetskänslan inom familjen och i vilken utsträckning namnbytarna själva skapade sina efternamn.

Samhällselitens förhållande till döden i det tidigmoderna Sverige
En ny avhandling studerar samhällselitens omsorg om sina döda – förberedelser, klädsel och utsmyckning av deras kroppar samt kistornas inredning med växter och textilier – i Sverige under tidigmodern tid. Genom att fokusera på dessa materiella praktiker blir det möjligt att utforska förändrade föreställningar om döden och döda kroppar.

Civilsamhället i svensk migrationspolitik 1951–1991
En ny avhandling undersöker civilsamhällets roll i svensk migrationspolitik under det kalla kriget. Den fokuserar på Svenska Röda Korsets och Svenska Frikyrkorådets arbete 1951–1991 och analyserar hur deras strategier utvecklades och genomfördes.

Hemägarideologin i Sverige och Estland 1970–2007
Hitta hem på marknaden är en idéhistorisk studie av hemmet som politisk idé under det sena 1900-talet och tidiga 2000-talet då marknader i allmänhet, och finansmarknaden i synnerhet, expanderade och kom att fungera som en modell för hur samhället bäst kunde organiseras.

När svensk tekoindustri konkurrensutsattes 1955–1995
I en ny avhandling i ekonomisk historia undersöks hur företagare inom svensk tekoindustri begripliggjorde och agerade på de transformativa förändringar som branschen genomgick mellan 1955 och 1995.

Minnet av Förintelsen bland judar i Sverige
Den nya avhandlingen Navigating Injustice. Responses to the Holocaust in the Swedish-Jewish Press, 1945–1967 handlar om hur judar i Sverige under den tidiga efterkrigstiden diskuterade och mindes Förintelsen.

Avlönat hushållsarbete i Sverige 1890–1939
Att ta anställning i någon annans hushåll var en av de vanligaste vägarna till försörjning för kvinnor i Sverige under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. I en ny avhandling undersöks avlönat hushållsarbete, klass, arbete och arbetsrelationer mellan kvinnor i Sverige 1890–1939.