Att ta anställning i någon annans hushåll var en av de vanligaste vägarna till försörjning för kvinnor i Sverige under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. I en ny avhandling undersöks avlönat hushållsarbete, klass, arbete och arbetsrelationer mellan kvinnor i Sverige 1890–1939.

Hur trodde utövare av lärd magi under senmedeltiden att de kunde frammana andliga väsen och hur trodde de att de kunde skapa säkra platser för att interagera med dessa väsen? Det är några av de frågor som besvaras i en ny avhandling.

Under 1800-talets senare hälft kom ett nytt sätt att använda, hantera och omsätta skogen i Norrland. Det var en period av storskalig dimensionsavverkning av de gamla skogarnas timmerdepåer med följdverkningar för det fysiska landskapet, tänkandets terränger och samhällets strukturer.

Vilka kallades thegnar på runstenar från omkring år 1000 och vad avslöjar detta om de sociala strukturerna? I en ny avhandling argumenteras för att fornnordiskan påverkades av fornengelskan där thegn hade utvecklats till att allmänt beteckna ”världsliga eliter”. Förmodligen spreds den betydelsen även till Skandinavien.

Storsjöodjuret är ett undflyende fenomen i Storsjön i Jämtland. En ny avhandling undersöker hur sammankopplingar av det sociala, det kulturella, det historiska och det lokala påverkar formandet av denna svenska kryptid – “dolda djur”.

Under 1700- och 1800-talen lämnades tusentals suppliker till länsstyrelsen i Västmanlands län. I en ny avhandling undersöks dessa för att fördjupa vår förståelse av förmågan och behovet att göra sig hörd genom den regionala supplikprocessen.

Teknologiska förändringar under tidsperioden 1870 till 1950 var vanligtvis gynnsamma för arbetarna. Generellt blev den svenska arbetskraften mer kvalificerad med tiden. Men det finns undantag, visar en ny avhandling i ekonomisk historia.

En ny avhandling konfigurerar och tolkar livsberättelser om Lydia Wahlström, historiker och välkänd offentlig person i Sverige under 1900-talets första hälft, som en källa till att utveckla teologiska perspektiv som fördjupar förståelsen av vad det innebär att försvara och stärka den enskilda människans frihet och ansvar.

I en ny avhandling undersöks relationer mellan människor och djur i den gropkeramiska kulturen 3300–2300 f.Kr. Det görs genom en undersökning av de djurliknande och människoliknandeler figurer som har hittats på många gropkeramiska boplatser i studieområdet.

En ny avhandling visar att ny teknik och rationalisering ofta möttes av kritik och protester från arbetarna. De ansåg att arbetsgivarna genom nya tekniker försökte ta kontroll över produktionen, vilket ledde till en dragkamp om hur tekniken skulle användas inom industrin och hur arbetet skulle organiseras.

Hur har Norrlands landsbygdsbefolkning flyttat? Det studeras i en ny avhandling i historia där flyttrenderna under 170 år undersökts. Det är en lång historia av både förändring och kontinuitet där samhällsekonomin oftast satt ramarna.

Arkeologi erbjuder möjligheten att undersöka samhälleliga reaktioner på miljörisker på olika platser i nordvästra Europa i olika tider. En ny avhandling visar hur integrationen av arkeologiska och miljömässiga big data kan berika förståelsen för mänskliga svar på miljöutmaningar.

Vad kan byggnadsmaterial och renoveringsprocesser berätta om museer? En ny avhandling studerar arkitektoniska och materiella förändringsprocesser vid nationalmuseer i norra Europa. Den bidrar också med en historisk studie av museet som renoverings- och byggplats.

En ny avhandling i kulturmiljövård undersöker inredningsmålningarna i gårdar i Hälsingland 1750–1800. Förutom byggnaderna har även målarna och de som mottog måleriet kartagts. Kunskaperna kan komma att hjälpa framtida konservatorer.

I en ny avhandling visas hur musik och i synnerhet visor bidragit till att skapa och uttrycka kulturell tillhörighet bland estlandssvenskar. I anknytning till detta undersöks vilka idéer som låg bakom formandet av ett gemensamt estlandssvenskt kulturarv.

Avhandlingen har den privatägda trädgården i Sverige under 1900-talets första årtionden i fokus. En trädgård för rekreation hade tidigare varit förbehållet de övre samhällsskikten, men genom egnahemsrörelsen och andra satsningar för mindre bemedlade fick fler tillgång till en egen täppa för både nytta och nöje.

Avhandlingen Upplysningens ljus i Norrland undersöker förekomsten av upplysningsidéer i mellersta Norrland under 1700-talet, med fokus på fyra kunskapsaktörer: en biskop och tre lektorer vid gymnasiet i Härnösand.

Vatten krävs för att producera kärnenergi och förhindra olyckor, men teknikerna för att hantera allt vatten och ånga har inte fått mycket uppmärksamhet. I en ny avhandling studeras, ur ett historiskt perspektiv, hur dessa komponenter och deras risker hanterades och styrdes av nationella och internationella aktörer.

I en ny avhandling undersöks tre släktforskningsupplevelser som utgår från en svensk kontext och fungerar som exempel av det som på engelska kallas för public pedagogical spaces. Avhandlingen analyserar vilka narrativ som framträder och deltagarnas förhandlingar av dessa.

Skolorna i Sverige expanderade åren 1620–1649. Nya skoltyper introducerades, trivialskolor inrättades i flera städer och de första gymnasieskolorna. Sammantaget ökade antalet lärare och elever avsevärt i hela riket. Hur detta egentligen gick till behandlas i en ny avhandling.