Göteborgs garderob

Göteborgs stadsmuseum
4 maj 2019 − 22 augusti 2021

Klänning sydd år 1906 hos Henric Ahlbergs syateljé. Foto: Kristin Lidell

Under 1800-talets industrialisering inleds radikala förändringar i hela västvärlden. Klädindustrin går från skräddarsytt till massproducerat och mode blir något som både följer och driver samhällsutvecklingen. Göteborgs stadsmuseum gläntar nu på dörren till en tid runt förra sekelskiftet, då klädfabriker tar plats i ett växande Göteborg och förändrar hur människor ser på mode, konsumtion och inte minst varandra.

I stadsmuseets magasin finns en skatt i form av en omfattande samling kläder. Rariteter från 1600-talet varvas med dussinvaror som livstycken och slitna jeans. Textilier är krävande att ställa ut och de flesta kläder har varit magasinerade sedan 1985, då en stor permanent dräktutställning togs ner. Men för två år sedan påbörjades arbetet med att på nytt kunna visa delar av samlingarna igen.

− Det visade sig att museet har som mest kläder från perioden 1860 till 1930. Det sammanfaller med tiden då industrialiseringen slog igenom på allvar i Göteborg och det är ingen slump, många museisamlingar handlar om att bevara en gammal hantverkskunskap som samtiden upplever gå förlorad, säger utställningsproducent Maja Björk Lindahl.

− Runt förra sekelskiftet går klädtillverkningen från skräddat till massproducerat. Ett av företagen som leder den utvecklingen är J.A Wettergren som låg här i Göteborg”, fortsätter Björk Lindahl.

I museets samlingar finns det gott om välskräddade och exklusiva plagg som burits av stadens grevinnor och redare, till exempel Blanche Bonde, som var den tidens it-girl och fashionista. Stadsmuseet har en stor samling av just Blanches exklusiva garderob, något som syns i utställningen. Kläder från ”vanligt folk” med mindre pengar är inte lika lätt att hitta.

− Vi har en liten flickjacka från 1870 som utgör ett undantag i våra samlingar, även om jackan är högst representativt för sin tid. Jackan är lagad och lappad och hittades vid en renovering av ett torp i Hillared där den hade slutat sina dagar som isolering i en vägg. Så dyrbart var textilier för de allra flesta, säger Anna Adrian, textilkonservator på Stadsmuseet.

Förutom dräktsamlingen har museet ett omfattande fotoarkiv som varit till stor nytta under arbetet med utställningen. Med hjälp av foton och tidningar från den tiden kan utställningen ge en mer levande bild av de människor som en gång provat ut kostymerna, dansat i skorna, beundrat klänningarna och burit upp hattarna med självklarhet.