Göteborgs stads namnberedning 1919–2019

Namn på gator, torg och byggnader hjälper oss när vi ska orientera oss i vår stad. De bidrar till stadens identitet och sätter de rumsliga ramarna för historien. Ofta berättar de något om den plats vi befinner oss på. Om dess historia och geografi eller om personer som på olika sätt har varit betydelsefulla. År 2019 fyllde Göteborgs stads namnberedning hundra år och firade det med en jubileumsskrift om sitt arbete.

– Gatunamnen säger mycket om vår historia. Kungsportsplatsen berättar om att vi var en befäst stad med en vallgrav, mur och inpasseringskontroll, Järntorget berättar om järnhantering, Bangatan berättar om att detta var en plats för reptillverkning – och så vidare, säger Lars O. Carlsson, namnberedningens ordförande och författare till boken Göteborgs stads namnberedning 1919-2019.

Boken lyfter fram namnberedningens arbete som bedrivits av engagerade personer under 100 år. Här återges också exempel på historien bakom namn på tio centrala gator samt tio centrala platser och torg, kompletterade med historiska fotografier ur Göteborgs stadsmuseums fotoarkiv.

Namnberedningen ansvarar inte bara för att lägga fram namnförslag på gator. Den säkerställer också att det inte blir dubbleringar, likalydande namn eller namn som kan vara svåra att uppfatta. Något som är viktigt i den expansiva fas som Göteborg befinner sig i. Fram till 2035 beräknas staden växa med 150 000 nya göteborgare. Det innebär många nya gator, platser och byggnader som ska namnges.

– I vårt arbete följer vi utvecklingen av Göteborg. Där områden exploateras eller nya vägar dras fram, ja, där behövs det lämpliga gatunamn. I en evigt växande stad behövs det ständigt nya namn, men om vi ser till nya centrala områden så är exempelvis Frihamnen, Masthuggskajen och Gullbergsvass säkerligen aktuella för lite nya gator och torg, säger Lars O Carlsson.

Gatunamnen har liksom staden ändrat karaktär genom historien. Minst hälften av alla gatunamn som namnges efter personer ska numera vara kvinnor.

– Det fanns tider då man kanske var mer nationalromantiska med de stora svenska namnen, typ Sten Sturegatan, Engelbrektsgatan till exempel. Numera vill vi hellre ha en lokal anknytning när vi namnger efter personer. Vi har nu exempelvis kvinnliga pionjärer inom arkitektur vid Kviberg och kommer att få kvinnliga konstnärer i Björlanda – i båda fallen med koppling till Göteborg, säger Lars O. Carlsson.

Lars O. Carlsson är författare och skribent, samt ledamot i namnberedningen sedan 1995 och numera dess ordförande. Han medverkar återkommande på Göteborgs-Postens Göteborgianasidor.

Lars O. Carlsson:
Göteborgs stads namnberedning 1919–2019
Göteborgs stadsmuseum
Utkom 2019