Svar till Jan Björklunds Dags att göra historia till kärnämne.
Stockholms skolborgarråd Jan Björklund (fp) har som vana att göra mer eller mindre genomtänkta utspel på skolans område, vilka därefter hyllas i svassande ledarkommentarer i den borgerliga landsortspressen. Nu senast gällde det historieämnet, som Jan Björklund utvecklade sina tankar om på sin favoritarena, DN Debatt.
Jag är helt överens med Jan Björklund om att det är viktigt att ha kunskap om historia, både vårt eget lands och världens. Det har ju tyvärr visat sig att historieundervisningen ofta haft tyngdpunkten på tiden fram till och med industrialiseringen. Eleverna har därför haft bristande kunskaper om vår moderna historia, om kampen för demokrati och mänskliga rättigheter och om de brott mot dessa rättigheter som utövats av totalitära regimer.
Det var mot den bakgrunden som Göran Persson tog initiativet till en bred informationsinsats om Förintelsen, ”Levande historia”. Därefter gav jag Skolverket i uppdrag att stödja och stimulera undervisningen i nutidshistoria och att granska hur undervisningen bedrivs. Det har bland annat resulterat i att regeringen nyligen beslutade att satsa nära 10 miljoner kronor på att utveckla undervisningen av 1900-talets historia.
Jan Björklund skriver att inte minst historieämnet drabbas av ett förslag, som tagits fram av en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet. Det handlar om att kärnämnena samhällskunskap och religionskunskap samt 1900-talets historia skulle sammanföras i ett nytt kärnämne. Detta ämne blir ett tvärvetenskapligt kunskapsområde, som även ska ge fördjupade etiska och moraliska insikter. Jan Björklund kallar detta för ”ett grundskott mot inte minst historieämnet”.
Sanningen är att, om förslaget genomförs, samtliga elever i gymnasieskolan skulle få undervisning i historia – låt vara 1900-talets –, vilket inte är fallet i dag. Samhällskunskapen och religionskunskapen kommer inte att ”försvinna”, vilket har befarats av vissa debattörer, utan skulle ha minst lika mycket tid till sitt förfogande som nu.
Jan Björklund (och folkpartiet) förefaller inte känna till vad termen ”kärnämne” innebär, nämligen att samtliga elever i gymnasieskolan får undervisning i detta ämne. I folkpartiets nya skolpolitiska program föreslås att historia blir ett kärnämne på ”huvuddelen av gymnasieutbildningarna”. En sådan hybrid finns inte. Antingen ingår ämnet i alla gymnasieprogram eller också är det inget kärnämne. Vilka elever anser Jan Björklund och folkpartiet inte behöver undervisning i historia i så fall?
Jan Björklund och många med honom anser att frågor om etik och moral (värdegrunden) måste genomsyra all verksamhet i skolan. Javisst, jag är helt överens med honom om det och det framgår också av läroplanen. Men tyvärr visar erfarenheten att detta hittills inte har fungerat i skolorna och då måste man fundera över om man kan säkerställa att eleverna får denna kunskap och medvetenhet på något annat sätt.
Det förtjänar att påpekas att historielärarna enligt Skolverkets rapport är mycket engagerade i värdegrundsfrågor. De anser att historieämnet erbjuder mycket goda förutsättningar att behandla dessa frågor utifrån historiska händelser och skeenden.
Både Jan Björklund och en mängd ledarskribenter hävdar envist att det föreslagna nya ämnet ska heta ”etik och moral”, alternativt ”social kompetens”. Sanningen är att departementets arbetsgrupp inte tog ställning till vad ämnet ska heta. Den frågan diskuteras nu av den parlamentariska gymnasiekommitté, som har fått förslaget på sitt bord. Utredningen lägger sina förslag den 30 april nästa år.
Det har funnits ett antal borgerliga skolministrar sedan 1970-talet, som hade kunnat stärka historieämnet om viljan funnits. Men troligen ställdes de inför det dilemma, som nu även påpekades av Dagens Nyheters ledarskribent, nämligen: Vilket eller vilka andra ämnen ska få släppa till den tid som krävs? Den frågan undvek Jan Björklund sorgfälligt. Jag vill understryka att även detta är en uppgift för gymnasiekommittén att ta ställning till.
Ingegerd Wärnersson
Skolminister
