Konsumtionen av kosmetika i Sverige 1900-1960

Röda läppar och shinglat hår skildrar kosmetikakonsumtionens historia i Sverige från sekelskiftet 1900 till omkring 1960. Det är en historia om omstridda varor. Efter första världskriget började varor som puder, läppstift och nagellack bli mer spridda. Tidigare hade det främst varit prostituerade som använt kosmetik.

Röda läppar och nagellack utmanade etablerade föreställningar om hur en kvinna skulle se ut. Striden stod het om de nya varorna under 1920-talet och det tidiga 1930-talet, då ”den nya kvinnan” debatterades. Vi får följa hur motståndarna varnade för kosmetiken, men också hur argumenten för skönhetsvård tog form. Omvandlingen kan kopplas till stora samhällsförändringar, som att kvinnor alltmer steg ut i arbetslivet och fick egna inkomster.

Kontroverserna fångar även upp sidor av rasismens historia i Sverige under mellankrigstiden. Exempelvis kunde nagellacket utmålas som ett uttryck för en dragning till primitiva drifter och okontrollerbar sexualitet i det svarta och vilda Afrika.

Tidens svenska skönlitteratur belyser ytterligare de laddningar och förväntningar som var förknippade med bruket av de kosmetiska varorna.

Författaren är professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.

Johan Söderberg:
Röda läppar och shinglat hår. Konsumtionen av kosmetika i Sverige 1900-1960
Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet
214 sidor, häftad
Utkom 2001

Recension i Svenska Dagbladet.